Projekten: Aktiva digi-agenter i Sjundeå

I Sjundeå har man under projektåret utvecklat olika sätt att ge digitalt stöd, både till lärare och elever. I den finskspråkiga skolan har man arbetat med elevagentsmodellen. Då koronarestriktioner begränsade elevernas kontakter över klassgränser, valde man in den svenskspråkiga skolan att satsa på tutorlärarverksamheten istället.

Fostrings-och undervisningskoordinator Ida Malmberg berättar att man i den finska skolan väljer 10 elevagenter från årskurserna 5-9 varje höst för hela läsåret. Det finns inga kunskapskrav, bara intresset och ivern att hjälpa andra räcker. En lärare kan beställa en sådan elevagent för att hjälpa till under en lektion.  

Elevagenterna har bland annat fått bland annat lära sig mer om Office-programmen, programmering, bildbehandling och videoeditering. De delar också kunskap med varandra. Bland de roligaste aktiviteterna har varit stunderna tillsammans med nybörjarundervisningen, där eleverna programmerade bee-bot -robotar. Malmberg ser många positiva effekter med elevagentsverksamheten: det ökade ansvaret ökar elevernas självkänsla, och samarbetsförmågan växer med de gemensamma aktiviteterna.

I den andra skolan har tutorlärarnas stöd till lärare organiserats för att svara på lärarnas och elevernas behov och önskemål. Projektfinansieringen har gjort att tutorlärarna har kunnat vid behov närvara under lektioner. Lärarna har kunnat boka en av de tvår tutorlärarna från en kalender, och skriva in sina önskemål om vilken typ av stöd som behövs.     

Lärarna har bland annat behövt stöd med lärplattformen Qridi, där eleverna kan få en uppgift till exempel i form av en video, och i sin tur som svar producera en ljudfil, videofil eller en bild. Tangentfärdigheter har tränats med applikationen NäppisTaituri. Läraren Helena Bardy berättar att eleverna i Sjundeå har visat mycket intresse för egna videoprojekt. Då har man tillsammans med eleverna funderat mycket på hur man med en video förmedlar ett budskap, och skillnaden mellan fakta och fiktion. Det är enligt Bardy viktigt att börja videoprojekten utan apparater, så att eleverna först måste fundera på vad de vill säga med sin video. Först efter några lektioner får de en apparat i handen. ”Annars blir det bara en video med en massa effekter”, skrattar Bardy. 

De andra typerna av stöd till lärarna har enligt Bardy handlat om individuell handledning och fortbildning, där bl.a. de nya handböckerna (Stigar till programmeringskunnande, Stigar till medieläskunnighet) använts, och om konkret problemlösning. Då har läraren fått hjälp med någon teknisk fråga, och det har hänt att en elevagent har kunnat lösa problemet. Det känns häftigt för en elev att kunna hjälpa till!

Text av: Leena Pylkkö, KAVI