Projekten: Hur införa Nylitteracitet i småbarnspedagogiken?
Många kommuner håller på att förnya sina planer för småbarnspedagogiken utifrån beskrivningarna av god pedagogisk verksamhet som tagits fram i utvecklingsprogrammet Nylitteracitet. Vad betyder digital kompetens, programmeringskunnande och medieläskunnighet egentligen i småbarnspedagogikens vardag? I den här artikeln bekantar vi oss med förnyelsearbetet i fyra kommuner.
Päivi Pihlaja, ikt-planerare för småbarnspedagogiken i Rovaniemi, säger att digital kompetens har funnits med i grunderna för planen för småbarnspedagogiken sedan 2016, alltså under relativt kort tid. Kompetensen kan definieras som en medborgarfärdighet. Pihlaja framhåller att utan lokala planer kommer digital kompetens inte att överföras till alla pedagogers verksamhet och därmed till barnens vardag. Utan ett systematiskt utvecklingsarbete finns en risk att barnens ojämlikhet växer när det finns luckor i pedagogers – och barns – vardagskompetens.
Rovaniemi har redan tidigare använt en trappstegsmodell av digital kompetens som styr verksamheten från 1 års ålder till nionde klass. I det pågående projektet kommer trappan att utvidgas till medieläskunnighet och programmeringskunnande. Syftet är att utveckla ett så konkret verktyg som möjligt för att hjälpa småbarnspedagogers vardag, som ibland är mycket hektisk.
Digistigen inom småbarnspedagogiken som utarbetats i Hyvinge 2020 kommer också att utökas och uppdateras så att den inkluderar medieläskunnighet och programmeringskunnande. Digipedagog Aino-Leena Nenonen besöker regelbundet kommunens 13 enheter. Tillsammans har man kommit på idéer om hur nya beskrivningar av god pedagogisk verksamhet kan omsättas i praktiken.
Många idéer har också genomförts i Hyvinge. Inom medieläskunnighet betonas barns kreativa produktion. Innan jul gjordes en egen julkalender med hjälp av QR-koder. Vårvinterns skogsstig kombinerar utomhusaktiviteter med träning av datalogiskt tänkande på ett roligt sätt. Tillsammans lär sig både vuxna och barn nya färdigheter.
I Borgå startade projektkoordinatorerna Laura Partanen och Suzanne Ekholm projektet med att kartlägga personalens kompetens och behov av stöd. Samtidigt förnyas stadens tvåspråkiga Digistig för småbarnspedagogiken. Projektet har skapat verksamhetsmodeller som säkerställer utvecklingen av personalens kompetens även i framtiden. I Borgå vill man både definiera, vad alla inom småbarnspedagogiken minst ska kunna och å andra sidan vill man erbjuda personalen en möjlighet att lära sig något nytt. Projektet anordnar åldersgruppsspecifika Teams-utbildningar om Digistigen i Borgå och dess användning. För självstudier samlas även in en materialbank till personalen, tillsammans med grundskolans projekt. Materialbanken innehåller bl.a. terminologi och en lista på applikationer. På så sätt tar man tagit hänsyn till det extra tryck som coronan utövar på personalen inom småbarnspedagogiken – det går att återkomma till och studera saker senare.
I sydvästra Finland har Pomarkku kommun börjat projektet med att skaffa mer utrustning för småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen så att kommunens digistig kan omsättas i praktiken. Tack vare de nya surfplattorna har barnen i förskolan kunnat spela inlärningsspel som Ekapeli för att öva på läsfärdigheter. Småbarnsläraren Mirjami Malmi beskriver projektets bredare koppling: inom småbarnspedagogiken pågår en förändring i tänkandet, där småbarnspedagogiken inte längre bara ses som en plats för vård, utan också som en plats för att lära sig framtida färdigheter.
Text: Leena Pylkkö