Projekten: Hur tar man Nylitteracitet till den grundläggande utbildningen?

Inom Nylitteracitet har projektommunerna sedan hösten kunnat fokusera på att utveckla digitala färdigheter i undervisningen. Tillsammans med lärarna har projektarbetarna funderat på hur de nya kompetensbeskrivningarna kan tas i bruk som en del av den lokala läroplanen. Det verkar finnas mycket gemensamt i de praxis som har visat sig vara bra, oavsett kommun. Här är några exempel från Nådendal och Äänekoski.

Digi-tutorer

Digital handledning har redan förekommit i många kommuner innan programmet Nylitteracitet. Tutorläraren ger råd i sin egen arbetsgemenskap om användning av digitala läromedel och program, efter kollegornas behov.

Enligt projektarbetare Juha Niskanen är digitutorverksamheten i Äänekoski välorganiserad. En viktig del av Niskanens arbete i projektet har varit att instruera lärare. Hans arbetsfält är stort, då ett liknande projekt pågår inom småbarnspedagogiken samtidigt. Projekten har gjort det möjligt att hålla igång och framför allt utveckla digitutorverksamheten och ibland ge lite mer arbetstid för lärare för digitala uppdrag.

Uppmuntran

I Nådendal arbetar projektkoordinator Tuomas Alanko och vicerektor Katja Ceesay med Nylitteracitet genom att lyfta fram allt det goda som redan görs i dessa frågor. Det är bra att lägga märke till att många saker som lärare redan känner till samtidigt kan främja medieläskunnighet eller programmeringskunnande.

Även eleverna i Nådendal får beröm. Enligt Alanko och Ceesay har eleverna en experimenterande attityd och delar gärna med sig av kunskap och färdigheter. Det är inte dumt att fråga. Eleverna har också modet att experimentera med olika digitala lärmiljöer på egen hand och självständigt söka efter ytterligare instruktioner online.

I Äänekoski är Niskanens budskap till lärare att läraren inte behöver veta allt om allt. Nya enheter och applikationer kommer till hela tiden, så det är viktigare att ha en attityd där man kan ta reda på, tillsammans med eleverna. Med denna attityd finns det också ingen anledning för läraren att ensam bli kvar efter en arbetsdag för att lära sig. Då blir det digitala betungande istället för att göra lärarens jobb enklare.

Lokala materialbanker

Enligt Niskanen är läroplanen när det gäller digitala färdigheter oprecis, så att lärare behöver konkreta exempel som stöd för sitt arbete. Niskanen har tagit fram lektionsplaner, färdiga bottnar att trycka ut, instruktionsfilmer och annat material som lärarna kan använda. Allt material har skapats genom att lyssna på lärarnas behov. Även om det finns rikstäckande materialbanker, som AOE.fi, tycker Niskanen att det är viktigt att läraren hittar allt på samma bekanta plats. Dessutom kan man bättre skräddarsy materialen så att de är lämpliga med tanke på den utrustning och applikationer som används lokalt.

Implementering i olika ämnen

Ceesay har funderat mycket på hur Nylitteracitet kan införas i undervisningen i högstadiet. Hur kan digitala färdigheter främjas i de olika ämnena? Till exempel i engelska innebär digitala färdigheter bl.a. användningen av en onlineordbok, språkinlärningsapplikationer eller att göra en presentation, då man även repeterar frågor som gäller upphovsrätt.

I Nådendal kommer man att ta fram en årsklocka, enligt vilken digitala färdigheter beaktas i varje ämne under högstadiets läsår. På det här sättet delas ansvaret för digitala färdigheter upp mellan olika ämnen, och å andra sidan undviker man att elevens olika digitala projekt hopas sig.

Varför är det så tyst här?

Niskanen berättar att eleverna koncentrerar sig väl på skolarbetet när lärandet sker med den utrustning som de gillar och i en trevlig lärmiljö. Han har också sett att en elev som har det svårt att skriva av motoriska skäl kan briljera i digitala färdigheter. När elever och lärare utforskar nya saker tillsammans får eleverna mer ansvar, och det tycker Niskanen är bra: ibland ger eleverna råd till läraren. Då händer det, att  andra elever än ”de där som alltid räcker upp handen” får visa, vad de kan.

Samarbete

Många samarbetsstrukturer har erbjudits kommuner som deltar i programmet Nylitteracitet. Bland annat har kommunerna sedan i höstas samlats på ”distanskliniker” för att höra korta anföranden av experter och för att ge och fråga tips. Tuomas Alanko och Katja Ceesay i Nådendal nämner också att de har regelbunden kontakt med nylitteracitetsprojekten i Raumo och Rusko.

Text av: Leena Pylkkö, KAVI