Gå till innehållet

Forskning relaterad till temat

Young children’s agency with digital technologies. 

Nolan, A., Edwards, S., Salamon, A., Straker, L., Grieshaber, S., Skouteris, H., … & Bartlett, J. (2021). Young children’s agency with digital technologies. Children & Society.

Denna artikel behandlar undersökningar som gjorts om barns delaktighet och som gäller spädbarn, småbarn och teknik. I undersökningen konstateras det att man genom att indirekt ha teknisk determinism som teoretisk utgångspunkt för att undersöka teknik i förhållande till små barns utveckling strävar efter att forma forskningen för att förstå teknikens effekter på små barn. Denna artikel bygger på kritisk konstruktivism som ett filosofiskt perspektiv på teknik, och den hävdar att barns hantering av teknik kan undersökas ytterligare utifrån praktiska arkitekturer för att man bättre ska förstå spädbarns och små barns sociala interaktion med teknik.

An ecological exploration of young children’s digital play: framing children’s social experiences with technologies in early childhood.

Arnott, L. (2016). An ecological exploration of young children’s digital play: framing children’s social experiences with technologies in early childhood. Early Years, 36(3), 271-288.

I denna artikel skisseras en ekologisk referensram för att beskriva barns sociala erfarenheter under digital lek. Artikeln presenterar resultaten av en undersökning där man utredde hur barn i åldern 3–5 år hanterade sina sociala erfarenheter när de använde teknik i förskolan. Genom tillämpning av en systematisk och iterativ cykel för insamling och analys av data undersöktes barnens interaktion med 24 tekniska digitala resurser under nio månader och i tre faser. Fynden visar att barnen lekte i grupper med många sociala beteendemönster, varierande växelverkan och grader av socialt deltagande. Barnen tog på sig olika roller relaterade till social ställning och teknik. Dessa beteenden utgjorde en del av ett digitalt leksystem, som i sin tur påverkades av själva förskolesystemet som inbegriper barn och lärare som aktiva aktörer, tekniska möjligheter och den tidiga barndomens kultursystem men också rutiner och vanor. Till syvende och sist kan ett enskilt element i ett ekologiskt system inte i sig vara avgörande för barns sociala erfarenheter under digital lek.

Technology and literacy in the early years: Framing young children’s meaning-making with new technologies.

Burnett, C., & Daniels, K. (2015). Technology and literacy in the early years: Framing young children’s meaning-making with new technologies. In Understanding digital technologies and young children (pp. 18-27). Routledge.

I detta kapitel behandlas förhållandet mellan teknik och litteracitet från vetenskapsområdets tidiga år i ljuset av den senaste tidens forskning. Det baserar sig på en rad undersökningar som studerat möjligheterna för små barn i åldern 14 månader till 5 år att använda digital teknik som betydelseförmedlare. Undersökningen granskar därefter begreppet litteracitet under vetenskapsområdets tidiga år och betonar särskilt betydelsen av kroppslighet och materialitet när det gäller att skapa betydelse av digital teknik. Undersökningen hävdar att det finns ett behov av att öka kunskapen om hur barn förstår den nya tekniken och att tidig litteracitet måste grunda sig på kunskap som barnen utvecklar i vardagen. De undersökningar som refereras i artikeln lyfter fram ett antal nya intressanta forskningsobjekt som är viktiga med tanke på inramningen av förhållandena mellan litteracitet, teknik och de tidiga åren. Kapitlet i boken fokuserar på tillämpningar där interaktion sker med YouTube-videor, storyapplikationer för iPad och filmapplikationer.

Examining the psychological content of digital play through Hedegaard’s model of child development.

Fleer, M. (2020). Examining the psychological content of digital play through Hedegaard’s model of child development. Learning, Culture and Social Interaction, 26, 100227.

När digital utrustning blir en del av det dagliga livet upplever små barn nya möjligheter för lek (O’Mara & Laidlaw, 2011). Den senaste forskningen har studerat dessa nya vanor i hem- och utbildningsmiljöer. Den senaste forskningen saknar dock förståelse för det psykologiska innehållet i barnens digitala lek. På basis av Hedegaards (2012, 2014) kulturhistoriska modell för barns utveckling presenterar denna artikel en undersökning om barns deltagande i förskoleverksamhet där digital teknik används och där ny teknik skapar nya förutsättningar för utveckling. Resultaten visar att digital lek erbjöd (1) nya sätt att presentera fiktiva situationer, (2) användning av digitala platsmärken för ny verksamhet, (3) dubbelt tänkande i fiktiva leksituationer när man hoppar in i och ut ur spel digitalt, och (4) undersökningar av aktiviteter med digital utrustning, där det kan ske en utveckling av ett nytt begreppsmässigt tänkande som tidigare inte var möjligt i spel. Genom Hedegaards utvecklingsmodell och omvärldskoncept hjälper observationerna att förstå hur digitala verktyg psykologiskt stödjer barns utveckling.

Varhaiskasvatuksen digiloikka ja muuttuva sukupolvijärjestys? Jännitteitä lastentarhanopettajien ja lasten kohtaamisissa digitaalisen teknologian äärellä. 

Koivula, M., & Mustola, M. (2017). Varhaiskasvatuksen digiloikka ja muuttuva sukupolvijärjestys? Jännitteitä lastentarhanopettajien ja lasten kohtaamisissa digitaalisen teknologian äärellä. Kasvatus ja aika, 11(3), 37-50.

Under de senaste åren har daghemmen varit föremål för snabba tekniska förändringar. Den digitala tekniken, särskilt surfplattor, har inom kort blivit en del av småbarnspedagogiken och vardagen. I vår artikel synliggör vi med hjälp av ett intervjumaterial de spänningar som användningen av teknik orsakar inom småbarnspedagogiken när både barnen och barnträdgårdslärarna försöker navigera ensamma, tillsammans och på var sitt håll i den förändrade teknikmiljön. Spänningarna påverkar också den småbarnspedagogiska institutionens generationsordning, eftersom barnen ser ut att vara en mer kompetent generation än de vuxna när det gäller att hantera tekniken. Artikeln lyfter på detta sätt fram sambandet mellan användningen av digital teknik och generationsordningen.

Widening text worlds in Finnish early childhood education.

Nordström, A, Sairanen, H, Byman, J, et al. (in press/5-22) Widening text worlds in Finnish early childhood education. In: Harju-Luukkainen, H, Kangas, J, Garvis, S (eds) Finnish Early Childhood Education and Care—A Multi-Theoretical Perspective on Research and Practice. Berlin: Springer.

Detta kapitel handlar om multilitteracitet och vidgade textvärldar inom småbarnspedagogiken i Finland. Begreppet multilitteracitet avser förståelse av flera textformer (analoga och digitala) på flera plattformar i flertalet sammanhang. I detta kapitel diskuteras följande frågor: Hur hittar vi en bra balans mellan de textvärldar som öppnas? Hur kan vi bestämma oss för vilka texter som ska användas i den småbarnspedagogiska kontexten och hur kan vi utveckla pedagogiken kring multilitteracitet? Inom småbarnspedagogiken i Finland anses multilitteracitet främja jämlikheten inom utbildningen för barn. Detta kapitel förtydligar begreppet multilitteracitet inom småbarnspedagogiken och förklarar hur och varför det utvidgar textvärlden och främjar jämlikheten i lärandet inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Utifrån denna förståelse presenteras i slutet av kapitlet några pedagogiska principer som kan tillämpas inom småbarnspedagogiken för att stödja ett mångfasetterat tänkande och varierande praxis bland småbarn.

Closing the gap? Overcoming limitations in sociomaterial accounts of early literacy.

Burnett, C., Merchant, G., & Neumann, M. M. (2020). Closing the gap? Overcoming limitations in sociomaterial accounts of early literacy. Journal of Early Childhood Literacy, 20(1), 111–133. https://doi.org/10.1177/1468798419896067

Denna artikel tillämpar ett sociomateriellt perspektiv för att undersöka hur den bristfälliga synen på små barns språk och litteracitet fortlever och kan utmanas. Artikeln dryftar begreppet mångfald och hur mångsidiga sociomateriella relationer fungerar för att upprätthålla en viss typ av praxis och vissa kroppsliga aspekter framför andra. Dessa relationer kan inverka störande på varandra och vara kopplade till varandra på olika sätt, ibland genom att upprätthålla, men eventuellt också genom att störa diskussionen och praxisen. Det sociala perspektivet åskådliggörs med ett litet sampel av en undersökning där barns användning av surfplattor med pekskärm undersöktes i en småbarnspedagogisk miljö. Den inledande analysen åtföljs av en serie alternativa och preliminära analyser av andra typer av relationer som präglar dessa stunder. Artikeln främjar diskussionen om social ojämlikhet genom att behandla den säkerhet som skapas genom underskottsmodeller om barns litteracitet, samtidigt som den fungerar proaktivt för att utmåla och ta fram alternativa utvägar som betonar de möjligheter som uppstår när människor och andra material kombineras.

Toward a sociomaterial understanding of writing experiences incorporating digital technology in an early childhood classroom.

Kervin, L., Comber, B., & Woods, A. (2017). Toward a sociomaterial understanding of writing experiences incorporating digital technology in an early childhood classroom. Literacy Research: Theory, Method, and Practice, 66(1), 183-197.

I denna artikel granskas de resurser, verktyg och möjligheter som barn använder när de utför skrivuppgifter som lärarna har planerat i sin klass. Vi inleder med en diskussion om skrivtid ur ett perspektiv som utgår från både läraren och barnen i den ena halvan av en kombinerad klass. Vi presenterar också klassens resurser för att kunna ta hänsyn till den sakkunskap finns tillgänglig under skrivandet. Vi undersökte därefter en 5-veckorsperiod som fokuserade på hur en multimodal text byggs upp. Med hjälp av datorsynanalys undersökte vi barnens rörelser under självständigt skrivande med fyra videoupptagningar. Vi ger kommentarer om hur klassens skrivande har tolkats med tanke på rumsanvändning, resurser och växelverkan. I enlighet med angreppssättet för undersökningen granskas i denna artikel skrivinlärning ur ett sociomateriellt perspektiv samtidigt som vi undersöker hur det förhåller sig i klassrummet.

Rereading “A pedagogy of multiliteracies” bodies, texts, and emergence

Leander, K., & Boldt, G. (2013). Rereading “A pedagogy of multiliteracies” bodies, texts, and emergence. Journal of Literacy Research, 45(1), 22-46.

I denna artikel undersöker vi hur de ungas identiteter och forskningen och praxisen kring ungas litteracitet behandlas i nya litteracitetsundersökningar genom rådande begreppsmässiga paradigm, på samma sätt som New London Groups ”A Pedagogy of Multiliteracies: Designing Social Futures” från 1996. Mer än något annat har denna text kraftigt påverkat doktorandprogram, redigerade band, böcker, tidskriftsrecensioner och konferensartiklar, eftersom det är ett centralt manifest för den nya litteracitetsrörelsen. Vi utnyttjar Deleuzes och Guattars arbete för att opponera oss mot New Londons Gropus disciplinära rationalisering av ungas litteracitet. Vi bygger vår kritiska ”A Pedagogy of Multiliteracies”-undersökning runt Lees 10-åriga son, som vi följer en dag när han läser och leker med en japansk mangatext. Vårt mål med denna omläsning är att stärka kännedomen om kroppen och rörelserna när den öppnas tillfälligt eller leder till handling. Denna icke-representativa strategi beskriver aktivitet som hänför sig till litteracitet och som inte återspeglas i någon textuell slutpunkt utan som lever sitt liv i det aktuella ögonblicket och bildar relationer och kopplingar mellan tecken, föremål och kropp, ofta på oväntat sätt. Sådan aktivitet är mättad med impulser och känslor och skapar och underblåser en ständig serie av affektiva intensiteter som skiljer sig från rationell hantering av betydelse och former. Det hjälper oss att hålla en skarp skillnad mellan beskrivning och recept och få en föreställning om vad annat som kan hända.

Digital literacy practices and pedagogical moments: Human and non-human intertwining in early childhood education.

Lafton, T. (2015). Digital literacy practices and pedagogical moments: Human and non-human intertwining in early childhood education. Contemporary Issues in Early Childhood, 16(2), 142-152.

Olika typer av digital utrustning har fått fäste som resurser inom de professionella strukturerna för småbarnspedagogiken. Denna artikel fokuserar på frågan om hur vi kan tänka om när det gäller till exempel digital praxis som bygger på förståelse av den foucauldianska diskursen och den rhizomatiska förståelsen av digital praxis utifrån aktörsnätverksteori. I artikeln presenteras flera teoretiska grunder för att undersöka data som beskriver återkommande situationer i samband med etnografiskt inspirerat fältarbete på norska daghem. I bokens avslutande del medges att en materiell aktör underminerar människors kunskaper. Där presenteras också det deleuziska begreppet ”händelse” för att undersöka vissa element som åstadkommer kraft och aktivitet inom ett nätverk. I artikeln hävdas det att potentialen hos dessa krafter kan både öppna pedagogiken i förhållande till den digitala praxisen och utmana uppfattningarna om funktionalitet när icke-människan uppfattas som en aktör.