Multimodalitet och multilokalitet

Forskning relaterad till temat

Technology and literacy in the early years: Framing young children’s meaning-making with new technologies.

Burnett, C., & Daniels, K. (2015). Technology and literacy in the early years: Framing young children’s meaning-making with new technologies. In Understanding digital technologies and young children (pp. 18-27). Routledge.

I detta kapitel behandlas förhållandet mellan teknik och litteracitet från vetenskapsområdets tidiga år i ljuset av den senaste tidens forskning. Det baserar sig på en rad undersökningar som studerat möjligheterna för små barn i åldern 14 månader till 5 år att använda digital teknik som betydelseförmedlare. Undersökningen granskar därefter begreppet litteracitet under vetenskapsområdets tidiga år och betonar särskilt betydelsen av kroppslighet och materialitet när det gäller att skapa betydelse av digital teknik. Undersökningen hävdar att det finns ett behov av att öka kunskapen om hur barn förstår den nya tekniken och att tidig litteracitet måste grunda sig på kunskap som barnen utvecklar i vardagen. De undersökningar som refereras i artikeln lyfter fram ett antal nya intressanta forskningsobjekt som är viktiga med tanke på inramningen av förhållandena mellan litteracitet, teknik och de tidiga åren. Kapitlet i boken fokuserar på tillämpningar där interaktion sker med YouTube-videor, storyapplikationer för iPad och filmapplikationer.

Young children (0-8) and digital technology: A qualitative exploratory study across seven countries.

Chaudron, S., Beutel, M. E., Donoso Navarrete, V., Dreier, M., Fletcher-Watson, B., Heikkilä, A. S., … & Wölfling, K. (2015). Young children (0-8) and digital technology: A qualitative exploratory study across seven countries. JRC; ISPRA, Italy.

Trots att antalet mycket små barn som använder nätverksbaserade och många slags tekniker ökar vet man inte mycket om barnens interaktion med teknikerna. Denna rapport presenterar en kvalitativ pilotstudie som utformats och genomförts i samarbete med en utvald grupp akademiska samarbetspartner från olika europeiska länder. Deras syfte är att bli en föregångare i Europa när det gäller att undersöka erfarenheter av ny teknik för små barn och deras familjer. Rapporten presenterar resultaten och diskuterar internationella forskningsresultat av hur barn i åldern 0–8 år använder digital teknik som smarttelefoner, surfplattor, datorer och spel och hur långt föräldrarna förmedlar detta engagemang och deras medvetenhet om balansen mellan risker och möjligheter. Rapporten slår fast rekommendationer för föräldrar, branschen och beslutsfattare.

Examining the psychological content of digital play through Hedegaard’s model of child development.

Fleer, M. (2020). Examining the psychological content of digital play through Hedegaard’s model of child development. Learning, Culture and Social Interaction, 26, 100227.

När digital utrustning blir en del av det dagliga livet upplever små barn nya möjligheter för lek (O’Mara & Laidlaw, 2011). Den senaste forskningen har studerat dessa nya vanor i hem- och utbildningsmiljöer. Den senaste forskningen saknar dock förståelse för det psykologiska innehållet i barnens digitala lek. På basis av Hedegaards (2012, 2014) kulturhistoriska modell för barns utveckling presenterar denna artikel en undersökning om barns deltagande i förskoleverksamhet där digital teknik används och där ny teknik skapar nya förutsättningar för utveckling. Resultaten visar att digital lek erbjöd (1) nya sätt att presentera fiktiva situationer, (2) användning av digitala platsmärken för ny verksamhet, (3) dubbelt tänkande i fiktiva leksituationer när man hoppar in i och ut ur spel digitalt, och (4) undersökningar av aktiviteter med digital utrustning, där det kan ske en utveckling av ett nytt begreppsmässigt tänkande som tidigare inte var möjligt i spel. Genom Hedegaards utvecklingsmodell och omvärldskoncept hjälper observationerna att förstå hur digitala verktyg psykologiskt stödjer barns utveckling.

Young children’s digital literacy practices in the home: A review of the literature.

Kumpulainen, K., & Gillen, J. (2017). Young children’s digital literacy practices in the home: A review of the literature. Cost Action ISI1410 DigiLitEY.

Denna artikel behandlar forskningslitteratur om digital litteracitet hos små barn (0–8 år) i hemmet. Översikten bidrar till ett av målen i COST DigiLitEY-programmet genom att identifiera det man i dag vet om digital litteracitet och multimodala vanor hos små barn i hemmen och i grupper, bland annat genom syntetisering av forskning om föräldrars stöd för utvecklingen av barns digitala litteracitet (WG1 Mission Statement). Syftet med denna översikt är alltså att 1) sammanfatta nuvarande forskningsrön om digital litteracitet hos små barn i hemmet, 2) identifiera viktiga budskap för forskare inom fostran, föräldrar och politiska beslutsfattare samt 3) föreslå viktiga forskningsfrågor för framtida studier. För översikten valdes sammanlagt 33 undersökningar som publicerats åren 2005–2015. Tack vare den beskrivande och narrativa metoden uppenbarade översikten tre ledande teman i analysen: Föräldrarnas roll för den digitala litteraciteten hos barn i hemmet, barns deltagande i medier och läsinlärning i hemmen samt hemskolornas kunskapsutbyte i fråga om digital litteracitet hos barn. De viktigaste iakttagelserna inom dessa teman har understrukits och översikten avslutas med viktiga budskap till föräldrar, beslutsfattare och forskare.

Lasten kotiympäristöt monilukutaidon kehittymisen areenoina: Raportti pienten lasten huoltajille laaditusta kyselystä.

Kumpulainen, K., Vartiainen, J., Ouakrim-Soivio, N., & Hienonen, N. (2019). Lasten kotiympäristöt monilukutaidon kehittymisen areenoina: Raportti pienten lasten huoltajille laaditusta kyselystä.

Publikationen rapporterar resultaten av en webbenkät riktad till små barns vårdnadshavare inom ramen för utvecklingsprogrammet Inlärning av multilitteracitet med glädje – MOI (Monilukutaitoa Opitaan Ilolla). Syftet med enkäten var att utreda barns uppväxtmiljöer i hemmets och familjernas vardag och att diskutera sambandet mellan dem och möjligheterna att utveckla småbarns färdigheter i multilitteracitet. Med multilitteracitet avses förmåga att skaffa, tolka, använda, producera, presentera och utvärdera texter i olika former, i olika miljöer och situationer och med hjälp av olika verktyg. Multilitteracitet identifierar de mångsidiga sätten i vardagen att läsa och producera text och är således en viktig del av barns uppväxtmiljöer. Enligt förefintliga forskningsrön utvecklar barn multilitteracitet genom att leka, förundras och undersöka i växelverkan med vuxna som bryr sig. Att svara på frågor som intresserar barnen och gemensamt fundera på dem breddar barnens tänkande. För att multilitteraciteten ska utvecklas är det därför viktigt att barnets initiativ och frågor besvaras och att barnet inte lämnas ensamt med sina frågor och funderingar. Lek är ett ypperligt sätt att ta tag i fenomen som intresserar barnet. Med hjälp av leken undersöker och tolkar barnet sin egen omgivning, även textmiljön. Att gemensamt förundras, iaktta och undersöka världen och dess fenomen stöder utvecklingen av barns multilitteracitet. I sin helhet bör barns uppväxtmiljö berikas med texter och barnen bör uppmuntras och motiveras att läsa och tolka olika texter och budskap tillsammans med andra barn och vuxna.

Det krävs forskning om hur barns hemmiljö, hobbyer och övriga fritid och den tid som barnet tillbringas tillsammans med familjemedlemmar och andra viktiga människor ger möjlighet till utveckling av multilitteracitet. På motsvarande sätt behövs forskning om vad små barns vårdnadshavare och övriga fostrare värdesätter i fostran och lärande och hurdant exempel de själva erbjuder barnen genom sitt eget handlande. All denna forskningskunskap är viktig för att vi som samhälle bättre ska kunna förstå och stödja varje barns lika möjligheter att utveckla multilitteracitet redan i den tidiga barndomen. Den enkät som genomförts inom ramen för utvecklingsprogrammet MOI och som riktar sig till småbarns vårdnadshavare svarar för sin del mot behovet av ökad förståelse av barns uppväxtmiljöer som arenor för utvecklingen av multilitteracitet.

Children under five and digital technologies: implications for early years pedagogy. 

Palaiologou, I. (2016). Children under five and digital technologies: implications for early years pedagogy. European Early Childhood Education Research Journal, 24(1), 5-24.

Syftet med detta projekt var att utreda hurdan digital teknik barn under fem år använder hemma och att bedöma de möjliga konsekvenserna för småbarnspedagogiken. Undersökningen genomfördes 2010–2012 i fyra europeiska länder: England, Grekland, Malta och Luxemburg. Med Mixed method-metod undersöktes vilken digital teknik barn under fem år använde hemma och hur föräldrarna förhöll sig till denna teknik. Projektet genomfördes i tre faser. Först insamlades information om målgrupperna tillsammans med familjerna om vilken digital teknik som hushållen använder. I den andra studien tog man fram ett frågeformulär för föräldrar och barn i åldern 0–5 år för att ta reda på i vilken utsträckning barnen använde tekniken hemma. Efter en analys av enkäten genomfördes ytterligare en serie intervjuer med föräldrarnas och barnens kontaktgrupper för att ta reda på deras åsikter om användningen av digital teknik. Analysen av enkäten avslöjade att barn under fem år använder mycket digital teknik hemma. Analysen av de kvalitativa data som intervjuerna gett visade att barn är ”digitala redan från mycket ung ålder”.

En av de viktigaste iakttagelserna var att föräldrarna upplevde att deras definition av en analfabetisk person inte längre motsvarade den traditionella synen på en person som inte kan läsa och skriva. Snarare betraktades en sådan person som en som inte kan lära sig eller lära sig bort eller lära sig på nytt eller använda digital teknik i sitt dagliga liv. Därför kom man i projektet fram till att man bör tänka om när det gäller små barns lärande inom småbarnspedagogiken och i den tidigare barndomens miljöer, eftersom barn under 5 år använder digital teknik när de leker och lär sig hemma. Detta faktum kan inte ignoreras i den tidigare barndomen. För det andra föreslår projektet att småbarnspedagoger i dagens digitala värld ser över barnens lärandesätt och det sätt på vilket arbetskraften inom småbarnspedagogiken är ordnad i lärandemiljön.

Varhaiskasvatuksen digiloikka ja muuttuva sukupolvijärjestys? Jännitteitä lastentarhanopettajien ja lasten kohtaamisissa digitaalisen teknologian äärellä. 

Koivula, M., & Mustola, M. (2017). Varhaiskasvatuksen digiloikka ja muuttuva sukupolvijärjestys? Jännitteitä lastentarhanopettajien ja lasten kohtaamisissa digitaalisen teknologian äärellä. Kasvatus ja aika, 11(3), 37-50.

Under de senaste åren har daghemmen varit föremål för snabba tekniska förändringar. Den digitala tekniken, särskilt surfplattor, har inom kort blivit en del av småbarnspedagogiken och vardagen. I vår artikel synliggör vi med hjälp av ett intervjumaterial de spänningar som användningen av teknik orsakar inom småbarnspedagogiken när både barnen och barnträdgårdslärarna försöker navigera ensamma, tillsammans och på var sitt håll i den förändrade teknikmiljön. Spänningarna påverkar också den småbarnspedagogiska institutionens generationsordning, eftersom barnen ser ut att vara en mer kompetent generation än de vuxna när det gäller att hantera tekniken. Artikeln lyfter på detta sätt fram sambandet mellan användningen av digital teknik och generationsordningen.

Young children’s digital literacy practices in the sociocultural contexts of their homes. 

Kumpulainen, K., Sairanen, H., & Nordström, A. (2020). Young children’s digital literacy practices in the sociocultural contexts of their homes. Journal of Early Childhood Literacy, 20(3), 472–499. https://doi.org/10.1177/1468798420925116

Denna sociokulturella fallstudie undersöker hur två små barn tillämpar digital litteracitet i deras hem i Finland. Målet är att skapa ny kunskap om praxis för digital litteracitet för barn som en del av deras familjeliv och att fundera över hur denna praxis anknyter till möjligheterna att lära sig litteracitet. I undersökningen ställs två frågor: Hur påverkar den digitala tekniken och medierna barnens vardag i deras hem och hur förmedlar hemmets sociokulturella kontext praxis för digital litteracitet mellan de operativa, kulturella, kritiska och kreativa dimensionerna av litteraciteten? Den empiriska datainsamlingen baserade sig på ”day-in-the-life”- metoden genom videoupptagningar, fotografier, fältanteckningar och intervjuer med föräldrar. Materialet analyserades tematiskt utifrån med etnografisk enkätlogik. Resultaten synliggör hur praxisen för digital litteracitet hos barn kopplas till familjernas dagliga verksamhet styrd av föräldrarnas regler och värderingar. Undersökningen presenterar barns funktionella, kulturella och kreativa praxis i fråga om digital litteracitet. I undersökningen betonas också behovet av att fästa större uppmärksamhet vid praxis i fråga om kritisk digital litteracitet hos barn.

Kollaborativt berättande med interaktiv skrivtavla i förskoleklassen – en multimodal historia.

Skantz Åberg, E. & Lantz-Andersson, A. (2020). Kollaborativt berättande med interaktiv skrivtavla i förskoleklassen – en multimodal historia. Forskning om undervisning och lärande 8 (1), 55-80. Retrieved from: https://forskul.se/tidskrift/volym-8-nummer-1-2020/kollaborativt-berattande-med-interaktiv-skrivtavla-i-forskoleklassen-en-multimodal-historia/

Syftet med undersökningen är att med hjälp av empiriska exempel från förskolan öka kunskapen om de språkliga processerna vid litteracitetsövningar i form av samspel som sker med hjälp av en interaktiv tavla (IWB). Den analytiska tyngdpunkten ligger dessutom på växelverkan mellan kulturella verktyg, när undersökningens deltagare genom förhandlingar försöker etablera intersubjektivitet. Ur sociokulturell synvinkel analyserades videodokumenterande situationer av berättande med hjälp av interaktionsanalys. Resultatet visar att i) de studerandes narrativa tänkande externaliseras i växelverkan genom flera uttrycksformer, såsom tal, gester, skrift och bilder, ii) de resurser som den digital tavlan förmedlar både möjliggör och begränsar multimodalt narrativ och iii) när deltagarna försöker nå samförstånd förhandlar de om ett ords betydelse, bilder och symboliska gester. Slutsatsen är att teknikbaserad aktiviteter erbjuder möjligheter att undersöka språkets semiotiska potential och ens tidigare erfarenheter.

Widening text worlds in Finnish early childhood education.

Nordström, A, Sairanen, H, Byman, J, et al. (in press/5-22) Widening text worlds in Finnish early childhood education. In: Harju-Luukkainen, H, Kangas, J, Garvis, S (eds) Finnish Early Childhood Education and Care—A Multi-Theoretical Perspective on Research and Practice. Berlin: Springer.

Detta kapitel handlar om multilitteracitet och vidgade textvärldar inom småbarnspedagogiken i Finland. Begreppet multilitteracitet avser förståelse av flera textformer (analoga och digitala) på flera plattformar i flertalet sammanhang. I detta kapitel diskuteras följande frågor: Hur hittar vi en bra balans mellan de textvärldar som öppnas? Hur kan vi bestämma oss för vilka texter som ska användas i den småbarnspedagogiska kontexten och hur kan vi utveckla pedagogiken kring multilitteracitet? Inom småbarnspedagogiken i Finland anses multilitteracitet främja jämlikheten inom utbildningen för barn. Detta kapitel förtydligar begreppet multilitteracitet inom småbarnspedagogiken och förklarar hur och varför det utvidgar textvärlden och främjar jämlikheten i lärandet inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Utifrån denna förståelse presenteras i slutet av kapitlet några pedagogiska principer som kan tillämpas inom småbarnspedagogiken för att stödja ett mångfasetterat tänkande och varierande praxis bland småbarn.

Digital literacy in early childhood education: what can we learn from innovative practitioners?

Pires Pereira, Í. S., Parente, M. C. C., & da Silva, M. C. V. (2021). Digital literacy in early childhood education: what can we learn from innovative practitioners? International Journal of Early Years Education, 1-15.

Vi presenterar de viktigaste resultaten av en fallstudie som fokuserar på en praxis för digital litteracitet tillämpad av en portugisisk lärare i småbarnspedagogik som är känd för sina innovativa pedagogiska metoder. Data samlades in genom en djupintervju där man koncentrerade sig på lärarens uppfattning om sina metoder och den professionella utveckling som ligger bakom dem. Den tematiska innehållsanalysen av materialet baserade sig på de grundläggande principerna för småbarnspedagogik, multilitteracitet och teorier för professionell utveckling. Analysen visade att tillämpningen av digital litteracitet ur lärarens synvinkel har både stärkt och utmanat lärarens pedagogik. Dessutom visade analysen att lärarens innovativa metoder kombinerar funktionellt lärande och attityder, såsom professionalitet, yrkesidentitet, flexibilitet och engagemang. På det hela taget betonar vår forskning vikten av att kombinera den funktionella och attitydmässiga dimensionen i yrkesutvecklingsprojekt som syftar till att integrera digital litteracitet i småbarnspedagogiken på ett effektivare sätt.

One screen, many fingers: Young children’s collaborative literacy play with digital puppetry apps and touchscreen technologies.

Wohlwend, K. E. (2015). One screen, many fingers: Young children’s collaborative literacy play with digital puppetry apps and touchscreen technologies. Theory Into Practice, 54(2), 154-162.

I denna artikel granskas den praxis för digital litteracitet som uppstår när små barn leker med digitala applikationer på pekskärmsenheter. Barnens gemensamma sysselsättning med en digital dockteaterapplikation där flera barns händer flyger över skärmen för att dra, ändra storlek och animera dockfigurerna, och där rösterna gör ljudeffekter, berättar, styr och protesterar. Det verkar planlöst och kaotiskt och står i skarp kontrast till de regelstyrda applikationer för bokstavs- och ordigenkänning som är förhärskande inom småbarnspedagogiken. Samarbetet kring en enda pekskärm verkar stökigt men skapar en komplicerad text som byggts upp (a) genom att peka, dra och göra andra manövrer som utgör praxis för digital litteracitet; b) av sensoriska eller multimodala skikt av färggranna bilder, dialoger, ljudeffekter och rörelser som bildar animerade berättelser; och (c) genom att barnen förhandlar om och kombinerar individuella berättelseidéer till en gemensam rollfördelning som uppstår i lekfullt samarbete – allt på en 9,7 tums skärm.

Digital games in early childhood: Broadening definitions of learning, literacy, and play.

Kankaanranta, M., Koivula, M., Laakso, M. L., & Mustola, M. (2017). Digital games in early childhood: Broadening definitions of learning, literacy, and play. In Serious games and edutainment applications (pp. 349-367). Springer, Cham.

Digitala spel lockar barn och unga med fantasifulla landskap, fascinerande berättelser och delade erfarenheter med jämnåriga kamrater. De kan också öka barnens lärande och motivation och erbjuda olika nya möjligheter att utforska och leka. Det har konstaterats att pedagogisk användning av digitala spel eventuellt främjar en kritisk användning och förståelse av olika medieformer. I detta kapitel fokuserar vi på att analysera de digitala spelens roll i den tidiga barndomen, särskilt när det gäller lärande, litteracitet och lek. I kapitlet behandlas hur digitala spel har en viktig roll för små barns allmänna upplevelse av teknik, särskilt för i sociala dynamiken i familjer och i andra närstående grupper. Vi anser att analysen av småbarns lärande när de deltar i digitala spel i informella sammanhang främjar vår förståelse för möjligheterna till spelbaserat lärande i den formella småbarnspedagogiska miljön.