Social rättvisa och jämlikhet

Forskning relaterad till temat

A pedagogy of multiliteracies: Designing social futures.

New London Group. (1996). A pedagogy of multiliteracies: Designing social futures. Harvard educational review, 66(1), 60-92.

I denna artikel presenterar New London Group en teoretisk översikt över kopplingarna mellan studerandes och lärares föränderliga sociala omgivning och det nya sättet att närma sig litteracitetspedagogiken, som författarna kallar ”multilitteracitet”. Författarna hävdar att de många kommunikationskanaler som finns i dag och den ökande kulturella och språkliga mångfalden kräver en mycket bredare syn på litteracitet än de traditionella språkbaserade angreppssätten. Enligt författarna övervinner multilitteracitet begränsningarna i de traditionella metoderna genom att betona hur viktigt det är att diskutera olika språkliga och kulturella skillnader i vårt samhälle när det gäller studerandes arbets-, medborgar- och privatliv. Författarna hävdar att tillämpning av metoder för multilitteracitet inom pedagogiken gör det möjligt för studerande att uppnå de dubbla målen för lärande av litteracitet: skapa tillgång till arbetets, maktens och samhällets språk, som befinner sig i utveckling, och främja ett kritiskt engagemang som de unga behöver för att planera sin sociala framtid och för att ha framgång på arbetsmarknaden.

Young children’s agency with digital technologies.

Nolan, A., Edwards, S., Salamon, A., Straker, L., Grieshaber, S., Skouteris, H., … & Bartlett, J. (2021). Young children’s agency with digital technologies. Children & Society.

Denna artikel behandlar undersökningar som gjorts om barns delaktighet och som gäller spädbarn, småbarn och teknik. I undersökningen konstateras det att man genom att indirekt ha teknisk determinism som teoretisk utgångspunkt för att undersöka teknik i förhållande till små barns utveckling strävar efter att forma forskningen för att förstå teknikens effekter på små barn. Denna artikel bygger på kritisk konstruktivism som ett filosofiskt perspektiv på teknik, och den hävdar att barns hantering av teknik kan undersökas ytterligare utifrån praktiska arkitekturer för att man bättre ska förstå spädbarns och små barns sociala interaktion med teknik.

An ecological exploration of young children’s digital play: framing children’s social experiences with technologies in early childhood.

Arnott, L. (2016). An ecological exploration of young children’s digital play: framing children’s social experiences with technologies in early childhood. Early Years, 36(3), 271-288.

I denna artikel skisseras en ekologisk referensram för att beskriva barns sociala erfarenheter under digital lek. Artikeln presenterar resultaten av en undersökning där man utredde hur barn i åldern 3–5 år hanterade sina sociala erfarenheter när de använde teknik i förskolan. Genom tillämpning av en systematisk och iterativ cykel för insamling och analys av data undersöktes barnens interaktion med 24 tekniska digitala resurser under nio månader och i tre faser. Fynden visar att barnen lekte i grupper med många sociala beteendemönster, varierande växelverkan och grader av socialt deltagande. Barnen tog på sig olika roller relaterade till social ställning och teknik. Dessa beteenden utgjorde en del av ett digitalt leksystem, som i sin tur påverkades av själva förskolesystemet som inbegriper barn och lärare som aktiva aktörer, tekniska möjligheter och den tidiga barndomens kultursystem men också rutiner och vanor. Till syvende och sist kan ett enskilt element i ett ekologiskt system inte i sig vara avgörande för barns sociala erfarenheter under digital lek.

The Routledge handbook of digital literacies in early childhood.

Erstad, O., Flewitt, R., Kümmerling-Meibauer, B., & Pereira, Í. S. P. (Eds.). (2020). The Routledge handbook of digital literacies in early childhood. Abingdon: Routledge.

Trots att antalet mycket små barn som använder nätverksbaserade och många slags tekniker ökar vet man inte mycket om barnens interaktion med teknikerna. Denna rapport presenterar en kvalitativ pilotstudie som utformats och genomförts i samarbete med en utvald grupp När den snabbt framväxande tekniken förändrar de dagliga kommunikations-, läs- och skrivfärdigheterna blir många små barn tvungna att sätta sig in i flera digitala medier ända från födseln. En sådan snabb teknisk förändring kommer att få konsekvenser för utvecklingen av tidig litteracitet och för hur föräldrar och fostrare kan förbereda dagens unga medborgare för en digital framtid. Denna viktiga handbok tillgodoser det akuta behovet av att dryfta hur digital teknik påverkar småbarns liv och lärande och hur erfarenheter i barndomen av användningen av digitala resurser kan utgöra grunden för den nuvarande och framtida utvecklingen. När det gäller barn i åldern 0–8 år studerar avsnitten i artikeln mångfalden av småbarns litteracitet, handlande och sakkunskap i olika sammanhang avseende digitala verktyg, tekniker och medier.

Global perspectives on children’s digital opportunities: An emerging research and policy agenda. 

Livingstone, S., Lemish, D., Lim, S. S., Bulger, M., Cabello, P., Claro, M., … & Wei, B. (2017). Global perspectives on children’s digital opportunities: An emerging research and policy agenda. Pediatrics, 140(Supplement 2), S137-S141.

Mångsidiga internationella perspektiv visar att barn kan dra stor nytta av digitala möjligheter. Trots den utbredda optimismen när det gäller den digitala teknikens möjligheter, särskilt i fråga om kunskap och utbildning, visar forskning att evidensbasen för att styra politiken och praxisen i alla delar av världen, särskilt i medel- och låginkomstländer, är otillräcklig. Förutom att denna överstatliga översikt avslöjar brådskande och stora brister i kunskaperna visar den också vikten av att förstå lokala värden och praxis när det gäller användningen av teknik. Detta får oss att betona att framtida forskare måste ta hänsyn till lokala kontexter och existerande ojämlikheter och dela med sig av bästa praxis på internationell nivå, så att barnen kan navigera mellan risker och möjligheter. Artikeln visar att även om de fattigaste länderna i världen söker forskning för att hitta sätt att öka tillgången till digitala utbildningsresurser och påskynda en rättvis fördelning av dem, söker världens rikaste länder å sin sida forskning för att få råd om hur man ska hantera alltför mycket skärmtid, kraftigt kommersiellt innehåll och tekniker som tränger in i användarnas autonomi och privatliv. Slutligen rekommenderar vi att de digitala klyftorna löses med kontextuell känslighet för att undvika att de rådande skillnaderna förvärras. Vi rekommenderar också att tillhandahållandet av tekniska resurser kompletteras med kompetensutveckling för både lärare och studerande. Dessutom framhåller vi att det behövs skarpsynthet för att säkerställa balansen mellan skyddet av barn och rätten till delaktighet. Barn måste skyddas mot informationsmissbruk, och säkerhetsaspekterna måste beaktas.

Young children’s digital literacy practices in the sociocultural contexts of their homes.

Kumpulainen, K., Sairanen, H., & Nordström, A. (2020). Young children’s digital literacy practices in the sociocultural contexts of their homes. Journal of Early Childhood Literacy, 20(3). https://doi.org/10.1177/1468798420925116

Denna sociokulturella fallstudie undersöker hur två små barn tillämpar digital litteracitet i deras hem i Finland. Målet är att skapa ny kunskap om praxis för digital litteracitet för barn som en del av deras familjeliv och att fundera över hur denna praxis anknyter till möjligheterna att lära sig litteracitet. I undersökningen ställs två frågor: Hur påverkar den digitala tekniken och medierna barnens vardag i deras hem och hur förmedlar hemmets sociokulturella kontext praxis för digital litteracitet mellan de operativa, kulturella, kritiska och kreativa dimensionerna av litteraciteten? Den empiriska datainsamlingen baserade sig på ”day-in-the-life”- metoden genom videoupptagningar, fotografier, fältanteckningar och intervjuer med föräldrar. Materialet analyserades tematiskt utifrån med etnografisk enkätlogik. Resultaten synliggör hur praxisen för digital litteracitet hos barn kopplas till familjernas dagliga verksamhet styrd av föräldrarnas regler och värderingar. Undersökningen presenterar barns funktionella, kulturella och kreativa praxis i fråga om digital litteracitet. I undersökningen betonas också behovet av att fästa större uppmärksamhet vid praxis i fråga om kritisk digital litteracitet hos barn.

Widening text worlds in Finnish early childhood education.

Nordström, A, Sairanen, H, Byman, J, et al. (in press/5-22) Widening text worlds in Finnish early childhood education. In: Harju-Luukkainen, H, Kangas, J, Garvis, S (eds) Finnish Early Childhood Education and Care—A Multi-Theoretical Perspective on Research and Practice. Berlin: Springer.

Detta kapitel handlar om multilitteracitet och vidgade textvärldar inom småbarnspedagogiken i Finland. Begreppet multilitteracitet avser förståelse av flera textformer (analoga och digitala) på flera plattformar i flertalet sammanhang. I detta kapitel diskuteras följande frågor: Hur hittar vi en bra balans mellan de textvärldar som öppnas? Hur kan vi bestämma oss för vilka texter som ska användas i den småbarnspedagogiska kontexten och hur kan vi utveckla pedagogiken kring multilitteracitet? Inom småbarnspedagogiken i Finland anses multilitteracitet främja jämlikheten inom utbildningen för barn. Detta kapitel förtydligar begreppet multilitteracitet inom småbarnspedagogiken och förklarar hur och varför det utvidgar textvärlden och främjar jämlikheten i lärandet inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Utifrån denna förståelse presenteras i slutet av kapitlet några pedagogiska principer som kan tillämpas inom småbarnspedagogiken för att stödja ett mångfasetterat tänkande och varierande praxis bland småbarn.

Closing the gap? Overcoming limitations in sociomaterial accounts of early literacy.

Burnett, C., Merchant, G., & Neumann, M. M. (2020). Closing the gap? Overcoming limitations in sociomaterial accounts of early literacy. Journal of Early Childhood Literacy, 20(1), 111–133. https://doi.org/10.1177/1468798419896067

Denna artikel tillämpar ett sociomateriellt perspektiv för att undersöka hur den bristfälliga synen på små barns språk och litteracitet fortlever och kan utmanas. Artikeln dryftar begreppet mångfald och hur mångsidiga sociomateriella relationer fungerar för att upprätthålla en viss typ av praxis och vissa kroppsliga aspekter framför andra. Dessa relationer kan inverka störande på varandra och vara kopplade till varandra på olika sätt, ibland genom att upprätthålla, men eventuellt också genom att störa diskussionen och praxisen. Det sociala perspektivet åskådliggörs med ett litet sampel av en undersökning där barns användning av surfplattor med pekskärm undersöktes i en småbarnspedagogisk miljö. Den inledande analysen åtföljs av en serie alternativa och preliminära analyser av andra typer av relationer som präglar dessa stunder. Artikeln främjar diskussionen om social ojämlikhet genom att behandla den säkerhet som skapas genom underskottsmodeller om barns litteracitet, samtidigt som den fungerar proaktivt för att utmåla och ta fram alternativa utvägar som betonar de möjligheter som uppstår när människor och andra material kombineras.

Digital literacy practices and pedagogical moments: Human and non-human intertwining in early childhood education.

Lafton, T. (2015). Digital literacy practices and pedagogical moments: Human and non-human intertwining in early childhood education. Contemporary Issues in Early Childhood, 16(2), 142-152.

Olika typer av digital utrustning har fått fäste som resurser inom de professionella strukturerna för småbarnspedagogiken. Denna artikel fokuserar på frågan om hur vi kan tänka om när det gäller till exempel digital praxis som bygger på förståelse av den foucauldianska diskursen och den rhizomatiska förståelsen av digital praxis utifrån aktörsnätverksteori. I artikeln presenteras flera teoretiska grunder för att undersöka data som beskriver återkommande situationer i samband med etnografiskt inspirerat fältarbete på norska daghem. I bokens avslutande del medges att en materiell aktör underminerar människors kunskaper. Där presenteras också det deleuziska begreppet ”händelse” för att undersöka vissa element som åstadkommer kraft och aktivitet inom ett nätverk. I artikeln hävdas det att potentialen hos dessa krafter kan både öppna pedagogiken i förhållande till den digitala praxisen och utmana uppfattningarna om funktionalitet när icke-människan uppfattas som en aktör.