Medieläskunnighet
Med medieläskunnighet avses förmågan att använda, läsa, förstå, tolka och kritiskt bedöma olika slags medieinnehåll. Medieläskunnigheten innefattar också förmågan att själv producera medieinnehåll för olika syften och kommunicera genom media. Medieläskunnighet är likaså en färdighet att använda medieredskap och handla på ett tryggt och ansvarsfullt sätt inom medier.
Medieläskunnighet är …
- förmåga att tolka och utvärdera media
- förmåga att producera medieinnehåll
- förmåga att agera i mediemiljöer
Huvudområdet medieläskunnighet fördelas i tre delområden: 1) Tolkning och bedömning av medier, 2) Medieproduktion och 3) Verksamhet i mediemiljöer. Huvudområdena och beskrivningarna strukturerade under dem grundar sig på översikten i grunderna för planen för småbarnspedagogik (2018), grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2014) och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014). I dessa texter framställs medieläskunnighet som en del av såväl multilitteracitet och övrig mångsidig kompetens som lärområden och läroämnen. Huvudområdena följer också den allmänna förståelsen för centrala områden inom medieläskunnighet.
Beskrivningarna av medieläskunnighet som skapats i utvecklingsprogrammet beskriver god pedagogisk praxis som stöder medieläskunnighet i småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, och elevens goda och fördjupade kunskaper i medieläskunnighet.
Den första versionen av beskrivningarna publicerades i februari 2021. Kunskapsbeskrivningarna 2.0 publicerades i juni 2022. Du hittar kunskapsbeskrivningarna av medieläskunnighet i slutet av denna sida.
Medieläskunnighet i småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och grundläggande utbildningen
Inom småbarnspedagogiken
Medieläskunnighet inom småbarnspedagogik
De första stegen i medieläskunnighet inom småbarnspedagogiken tas tillsammans genom att förundras över medier samt genom lek och fördomsfritt prövande. Tillsammans med barnen bekantar man sig med olika medier, medieredskap och medieinnehåll i vardagen. Man lever sig in i berättelser i medier och bearbetar dem via eget uttryck. Produktion av media är lekfullt och prövande samarbete, som samtidigt uppmuntrar barnen till kreativt självuttryck. Medier används som hjälpmedel när man tillsammans med barnen undersöker miljön, söker information om frågor som intresserar barnen eller kommunicerar om gemensamma ärenden. Kunskaper som behövs för kommunikation, växelverkan och hänsyn till andra övas i vardagen. Genom att uppleva och göra övar man trygg och ansvarsfull användning av medieredskap och -innehåll tillsammans med vuxna.
Inom förskoleundervisningen
Medieläskunnighet i förskoleundervisning
I förskoleundervisningen fortsätter mediestigen med gemensamt upptäckande, insikter och lekfullt prövande. Erfarenheter i samband med medier blir mångsidigare och barnen har en aktiv roll som användare och producenter av media. Man undersöker världen och får insikter med hjälp av media. Samtidigt övar man på att förstå vad som är saga och vad som är sant. Tillsammans undersöker man hurudana de medieinnehåll som är betydelsefulla för barnen är och undersöker media i barnens vardag. Tillsammans med barnen behandlas trygg medieanvändning och åldersgränser. Barnen uppmuntras till experimenterande medieproduktion, riklig användning av fantasin och kreativt medieuttryck tillsammans med andra. Media används också för gemensam kommunikation och utvecklingen av kommunikationsfärdigheter stöds genom att öva på en god växelverkan, där andra tas i beaktande, i vardagssituationer.
Eleven i årskurs 1–2
Medieläskunnighet i årskurs 1–2
I medieläsfärdigheter under årskurserna 1-2 undersöker och producerar man berättelser och lär sig trygga tillvägagångssätt i förhållande till media. Man bekantar sig mångsidigt med medieinnehåll och erfarenheterna utökas till texter. Man övar på att förstå och tolka berättelser, bild och ljudvärldar som medierna förmedlar. Egna berättelser produceras med hjälp av medieverktyg, kreativitet och fantasi både självständigt och tillsammans med andra. Man tränar på att producera och använda media på ett ansvarsfullt och hänsynstagande sätt i vardagen: det är inte heller tillåtet att mobba någon eller uttrycka sig osakligt i mediemiljöer. Dessutom övar man på viktiga säkerhetskunskaper i medieomgivningar. Som del av utvecklingen av det egna medieförhållandet funderar man på den egna medieanvändningen och förstår att det finns olika smaker när det gäller medier och sätt att använda dem.
Eleven i årskurs 3–6
Medieläskunnighet i årskurs 3-6
I årskurserna 3-6 används och undersöks media som en kanal för uttryck och påverkan. Erfarenheterna av olika medieinnehåll och deras avsedda användning ökar. Tolkning och produktion av innehåll tränas både individuellt och tillsammans med andra. Eleverna uppmuntras till egna initiativ, idéer och experimentell produktion av media. Eleverna utvecklar sina kunskaper i audiovisuellt berättande och produktionens tekniska färdigheter när de skapar innehåll. Med hjälp av media övar man sig att uttrycka egna tankar och åsikter samt förnimmer medias roll i samhället. Medie- och källkritik tränas genom att undersöka hur användbara olika medieinnehåll är som informationskällor. I konsumtion och producering av media lär man sig att vara rädd om egna och andras rättigheter och välmående. Dessutom lär man sig färdigheter som behövs för trygg verkan i medieomgivningar.
Eleven i årskurs 7–9
Medieläskunnighet i årskurs 7-9
I årskurserna 7-9 representeras medieläskunnighet av kreativitet, medvetenhet och kritiskt förhållningssätt. Kreativa medieinnehåll föds av elevernas egna idéer och initiativ, genom att experimentera tillsammans och hitta sina egna styrkor. Samtidigt övar man sig i berättande och tekniska färdigheter. Eleverna fördjupar sitt kunnande genom att på ett ansvarsfullt sätt producera medieinnehåll som strävar till påverkan. Man funderar tillsammans på publicering och användningsmöjligheter för innehållen. Förståelsen för medietexter fördjupas och pålitligheten för olika innehåll, även innehåll i sociala medier, som informationskällor utvärderas. Mediernas mångfacetterade inverkan på individer, grupper och samhället observeras kritiskt. Informations- och integritetsskydd samt nödvändiga kunskaper i växelverkan och trygghet repeteras. Dessutom uppmuntras eleverna till att göra val som stöder det egna välmåendet i gällande medier.
Centrala begrepp
Medier är ett brett begrepp som avser medieinnehåll, de verktyg som förmedlar dem, de miljöer de bildar eller aktörer som producerar medier, mediebranschen. Begreppet medier används i beskrivningarna för att syfta på flera av dessa betydelser.
Med medieinnehåll avses olika medieframställningar enligt det vidgade textbegreppet och alla meddelanden som produceras med, används på och förmedlas via medieredskap. De kan utgöra till exempel SMS, filmer, foton, spel och nyheter.
Med medieapparater avses verktyg som används för att producera eller förmedla medieinnehåll. Bland medieredskap räknas såväl traditionella massmedier, till exempel dagstidningar, tv och radio, som nya digitala redskap, till exempel bärbara datorer, surfplattor och smartte lefoner.
Medierna bildar också digitala miljöer, där människor kan verka, såsom sociala medier.
Mediebranschen består av alla organisationer, institutioner och aktörer som producerar och förmedlar medieinnehåll eller apparater.
Hur ska beskrivningarna läsas?
Beskrivningarna av medieläskunnighet som skapats i utvecklingsprogrammet beskriver god pedagogisk praxis som stöder medieläskunnighet i småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, och elevens goda och fördjupade kunskaper i medieläskunnighet.
I presentationen av beskrivningarna på hemsidan är beskrivningarna av god pedagogisk verksamhet strukturerade efter åldersgrupper och beskrivningarna av goda och fördjupade kunskaper efter årskurs, samlade enligt huvudområdena och deras delområden. Beskrivningar med liknande tema grupperas i sina egna kolumner. Varje kolumn bildar en tematisk väg som kan följas från småbarnspedagogiken till den grundläggande utbildning.
