Medieproduktion
Huvudområdet för medieproduktion inkluderar färdigheter att producera medieinnehåll för en mängd olika syften såsom självuttryck, kommunikation eller påverkan. Medieläskunnighet innebär också en förmåga att granska det egna sättet att producera media. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Kreativt uttryck, Påverkan, Informationsförmedling och Jag som medieproducent.
Sivun sisältö
Kreativt uttryck
Inom småbarnspedagogiken
- stöder man barnens verbala, visuella och kroppsliga uttryck i mångsidig produktion av medieinnehåll.
- tänker man ut olika slags medieinnehåll, såsom digitala berättelser, ljudinspelningar eller teckningar, och provar på att framställa dem med någon medieapparat.
- leker man tillsammans lekar som anknyter till produktion av medieinnehåll. Man kan exempelvis göra reportage om sådant som händer i vardagen.
- bekantar man sig med olika medieverktyg samt digitala applikationer och program, förundra sig över dem och provar på att använda dem för att producera innehåll.
- deltar man i de olika skedena i medieproduktionen: att ta fram idéer tillsammans, det kreativa förverkligandet och att se på det man skapat på ett uppskattande sätt.
Inom förskoleundervisningen
- stöder man barnen i kreativt verbalt och visuellt uttryck inom medieproduktion.
- provar man på att skapa medieinnehåll tillsammans med barnen, exempelvis bildanimationer, videor, digitala böcker eller egen musik.
- använder man med stöd olika medieverktyg, applikationer och program för att producera medieinnehåll.
- deltar man tillsammans i de olika skedena av produktionen: planering, försöksbaserat och lekfullt genomförande och att se på det man skapat på ett uppskattande sätt. Man uttrycker de olika skedena i ord tillsammans med barnen.
Eleven i årskurs 1–2…
- framställer under handledning något enkelt kreativt medieinnehåll, såsom en digital berättelse eller en video.
- kan under handledning använda de medieverktyg, applikationer och program som behövs för att producera medieinnehåll.
- använder under handledning text, bilder, rörliga bilder eller ljud i sin egen produktion, och utnyttjar dem som verktyg för uttryck och berättande.
- kan använda de medieverktyg, applikationer och program som behövs för att producera medieinnehåll.
- planerar och förverkligar medieinnehåll under handledning tillsammans med andra. Eleven bedömer produktionen genom att tillsammans med andra diskutera vilka skeden som var meningsfulla och utmanande samt vad man lärt sig.
- övar på att ge konstruktiv respons på andras arbete och att ta emot respons.
Eleven i årskurs 3–6…
- producerar under handledning något kreativt medieinnehåll, såsom en animation eller en kortfilm.
- använder verbalt, visuellt och auditivt uttryck samt berättelseverktyg såsom intrigstruktur, bildvinklar och ljudvärld i framställningen av medieinnehåll.
- kan använda olika medieverktyg samt de applikationer och program som behövs, såsom layout- och editeringsprogram, för att skapa och redigera medieinnehåll.
- kombinerar text, bilder, rörliga bilder och ljud på ett mångsidigt och kreativt sätt i sin egen medieproduktion.
- kan ge motiveringar till varför hen använder en viss typ av medieframställning för att uttrycka sig.
- testar förstärkt verklighet i sin egen medieproduktion under handledning.
- testar programmering i produktionen av medieinnehåll. Eleven skapar under handledning exempelvis en programmerad berättelse eller planerar och genomför ett enkelt digitalt spel.
- förstår de olika skedena i produktion av medieinnehåll och kan benämna dem. Eleven gör upp ett medieinnehåll tillsammans med andra och utvärderar produktionens faser och slutprodukt konstruktivt.
- beaktar medieinnehållets målgrupp och publiceringskontext i sitt arbete.
Eleven i årskurs 7–9…
- utökar sin kompetens i framställning av olika slags medieinnehåll. Eleven framställer under handledning något innehåll som är nytt för hen själv, såsom en filmtrailer, en podcast eller ett mediekonstverk, eller redigerar ett digitalt spel.
- använder bild, skriven text, rörlig bild, ljud och kombinationer av dessa på ett mångsidigt sätt för att producera medieinnehåll som metoder för uttryck och berättande. Eleven utvecklar sitt personliga uttryck.
- utvidgar sin kompetens i produktion av olika slags medieinnehåll enligt sitt eget intresse.
- fördjupar sina kunskaper i användningen av medieredskap, applikationer och program när hen skapar visuella, audiovisuella och auditiva medieinnehåll.
- använder under handledning programmering eller förstärkt verklighet för att producera medieinnehåll.
- bekantar sig med medieverktyg, applikationer och program som är nya för hen själv, och använder dem för att producera medieinnehåll.
- använder programmering eller förstärkt verklighet för att producera medieinnehåll.
- skapar medieinnehåll på ett kreativt och experimentellt sätt tillsammans med andra. Eleven bedömer produktionsprocessen samt identifierar styrkor och utvecklingsområden.
- beaktar medieinnehållets syfte, målgrupp och eventuella publiceringskontext i planeringen och genomförandet av arbetet.
Påverkande
Inom småbarnspedagogiken
- diskuterar man barnens rättigheter och möjligheter att påverka gemensamma frågor. Man uppmuntrar barnen att berätta om sina tankar när man tillsammans tar fram idéer och fattar beslut. Man använder media till hjälp.
- görs barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen, i valet och produktionen av såväl innehållet som framställningsmetoden.
Inom förskoleundervisningen
- lär man sig att barnen har rättigheter och möjligheter att påverka gemensamma ärenden. Medieapparater används på ett mångsidigt sätt som redskap för att uttrycka barnens tankar och åsikter när man planerar och fattar beslut om vardagen tillsammans.
- utarbetar man tillsammans ett medieinnehåll för att uttrycka barnens åsikter eller önskemål eller för att ha en positiv inverkan på ett gemensamt ärende.
Eleven i årskurs 1–2…
- uttrycker sina tankar och åsikter med hjälp av media.
- uttrycker en åsikt genom medieinnehåll som hen skapat och framför en motivering.
- genomför under handledning ett enkelt, påverkande medieinnehåll, såsom en reklam.
- använder under handledning något verktyg för påverkan, såsom upprepning eller humor.
Eleven i årskurs 3–6…
- kan framföra sina åsikter genom medieframställningar och motivera sina åsikter.
- kan motivera sina åsikter och på ett konstruktivt sätt ta ställning till andras perspektiv.
- producerar under handledning något medieinnehåll som tar ställning eller påverkar, såsom en recension, ett videotips, en opinionstext, en vlogg eller en affisch.
- kan använda språkliga och visuella verktyg för påverkan.
- kan beskriva sätt att påverka via medierna, såsom insändare eller kampanjer i sociala medier.
- framställer tillsammans med andra något påverkande medieinnehåll som anknyter till vardagen.
Eleven i årskurs 7–9…
- motiverar sin åsikt och framför den på ett konstruktivt sätt. Eleven kan på ett konstruktivt sätt ta ställning till andras synpunkter, även om de skiljer sig från de egna. Eleven övar på argumentering.
- kan utvärdera sin egen och andras argumentation.
- övar på att skapa medieinnehåll som uttrycker tankar, tar ställning eller påverkar, såsom bloggtexter, eller planerar en antireklam eller en kampanj för sociala medier.
- kan välja olika uttryckssätt och former av medieframställning för att påverka, med beaktande av målgruppen och publiceringsplattformen.
- använder metoder för påverkan medvetet och motiverat.
- använder under handledning sin kunskap om genrer i valet av struktur och uttrycksstil i produktion av innehåll som strävar efter att påverka.
- reagerar på åsikter genom att skriva ett svar på eller kommentera ställningstagande innehåll eller en webbnyhet.
- tillämpar sina färdigheter i kommunikation och påverkande i vardagen, exempelvis i skolans verksamhet.
Informationsförmedling
Inom småbarnspedagogiken
- studerar man produktion av fiktiva och verkliga medieinnehåll exempelvis genom att ta fotografier och editera dem.
- involveras barnen i att berätta och förmedla information, såsom att informera om evenemang i vardagen.
Inom förskoleundervisningen
- lär man sig förstå hur fiktivt och verkligt medieinnehåll skapas och hur de skiljer sig från varandra. Man skapar exempelvis berättelser eller reportage från vardagen.
- presenterar man information i form av inspelat ljud, digitala bilder eller video.
Eleven i årskurs 1–2…
- framställer under handledning ett enkelt informationsförmedlande medieinnehåll, såsom en nyhetsbild eller en bildtext.
- förstår de olika produktionssätten för verkliga och fiktiva medieinnehåll genom sin egen verksamhet, exempelvis genom att använda greenscreen-teknik.
- framställer under handledning ett enkelt informationsförmedlande medieinnehåll i textform, exempelvis en kort webbnyhet.
- presenterar och förmedlar under handledning den information hen hittat genom medieframställning, exempelvis via en digital plattform som klassen använder.
- presenterar informationen som hen samlat genom något enkelt medieinnehåll.
Eleven i årskurs 3–6…
- undersöker genom sin egen produktion hur journalistiska innehåll produceras. Eleven skapar under handledning något informationsförmedlande journalistiskt medieinnehåll, såsom en nyhet eller ett sportreferat.
- undersöker genom eget arbete de olika skeden i produktion, framställning och förmedling av information.
- presenterar och förmedlar information som hen sammanställt med hjälp av media. Eleven väljer under handledning en lämplig form av medieframställning.
- bedömer eget och andras medieinnehåll som innehåller information på ett konstruktivt och samtidigt kritiskt sätt.
Eleven i årskurs 7–9…
- kan skapa något informationsförmedlande medieinnehåll, såsom ett reportage, ett faktablad, ett dokument, en artikel eller ett inlägg i sociala medier. Eleven använder ändamålsenliga strukturer, stilarter och uttryckssätt.
- behärskar stilarter för olika medier så att hen kan förmedla central information om samma fenomen på flera olika sätt.
- kan åskådliggöra information med hjälp av medier, exempelvis grafiskt eller genom animationer.
- bedömer kritiskt sin egen produktion och framställning av information, och förstår sitt ansvar vid förmedling av information exempelvis i sociala medier.
- förstår hur algoritmer påverkar förmedlingen av information via medier och kan ge exempel på detta.
Jag som medieproducent
Inom småbarnspedagogiken
- stöder man barnens positiva uppfattning av sig själva som medieproducenter. Barnen uppmuntras att skapa medieinnehåll på ett lekfullt och experimentellt sätt. Man uppskattar det som producerats.
- uppmuntras barnen till egna initiativ inom medieproduktion. Man imiterar händelser i serier, spel, videor och filmer genom lek. Man beaktar barnens olika intressen.
Inom förskoleundervisningen
- uppmuntrar man barnen till lekfull och experimentell produktion av medieinnehåll. Tillsammans hittar man sätt för alla att delta och få positiva erfarenheter av medieproduktion.
- använder man medieinnehåll som barnen känner till, såsom figurer i serier, händelser i filmer eller intriger i spel, som inspiration för kreativt uttryck.
Eleven i årskurs 1–2…
- hittar meningsfulla sätt att producera medieinnehåll och uppmuntras att skapa medieinnehåll självständigt och tillsammans med andra.
- uppmuntrar kamraterna att prova de sätt att producera innehåll som hen själv funnit meningsfulla, och kan samtidigt respektera valfriheten och individuella intressen i produktionen av innehåll.
- förstår att frågor kring eventuell publicering av medieverk bör diskuteras även med vuxna, i synnerhet med vårdnadshavarna, för att skydda sina egna och andras rättigheter.
- bedömer följderna för sig själv och andra av en eventuell publicering av medieinnehåll som hen framställt.
Eleven i årskurs 3–6…
- kan beskriva sätt att producera medieinnehåll som känns meningsfulla för hen själv, deras skeden samt betydelsen av innehållsproduktion. Eleven kan beskriva sina egna styrkor och områden där hen vill utvecklas.
- diskuterar medieproduktion med kamraterna. Eleven uppmuntrar kamraterna att prova de sätt att producera innehåll som hen själv funnit meningsfulla, med respekt för valfriheten.
- vågar handleda kamraterna i skapandet av något medieinnehåll som känns naturligt och meningsfullt för hen själv.
- förstår att man själv ansvarar för det medieinnehåll man skapat och delar.
- bedömer i vilka miljöer och på vilka plattformar medieinnehåll kunde publiceras, och kan reflekterar över eventuella positiva och negativa följder av publiceringen. Eleven förstår att man måste ha alla upphovspersoners samtycke för att publicera gemensamma verk.
Eleven i årskurs 7–9…
- nämner och motiverar sätt att producera och publicera medieinnehåll som känns meningsfulla för hen själv, samt provar på och hittar nya sätt.
- kan beskriva sin roll som medieproducent samt identifiera sina styrkor och sådant som hen vill utveckla.
- lär sig att se kamraternas styrkor i produktionen och ge uppmuntrande respons.
- ser olika sammanhang där hen kan använda sina färdigheter i produktion av medieinnehåll.
- bedömer i hurdana miljöer och på vilka plattformar eget medieinnehåll skulle kunna publiceras. Eleven är medveten om att publicerat material bedöms och kommenteras på många sätt, och kan beskriva ändamålsenliga sätt att reagera.
- kan beskriva sätt på vilka unga kan delta i samhällsdebatten och i skapandet av kultur via medierna.