Gå till innehållet

Sivun sisältö

    Filtrera listning

    Tolkning av medieinnehåll

    Inom småbarnspedagogiken

      • bekantar man sig med medier och med olika slags medieinnehåll som innehåller bilder, rörliga bilder och ljud samt kombinationer av dessa: man studerar bilder i tidningar och böcker, ser på videor, spelar digitala spel och lyssnar på ljudböcker.
      • lär man sig förstå att en del saker som tas upp i medierna är sanna medan andra är påhittade, och att medieinnehållen skapats av människor. Man uppfattar skillnaden exempelvis genom att själv ta och redigera fotografier.
      • lever man sig in i medieinnehållen och uppmuntrar barnen att berätta om det de ser och hör samt om de känslor som medieinnehållen väcker genom mångsidiga uttryckssätt.

    Inom förskoleundervisningen

      • upplever man mångsidigt olika medieinnehåll, såsom nyheter som lämpar sig för barn, mediekonst, film och musik. Man använder tillsammans medieinnehåll som innehåller skriven text.
      • utforskar man skillnaden mellan påhittat och verkligt medieinnehåll exempelvis genom att studera barnprogram och nyheter som lämpar sig för barn.
      • lär man sig att förstå medierna som innehåll som människor producerat och valt ut.
      • lär man sig förstå medieinnehåll. Med olika uttryckssätt behandlar man händelser och figurer ur sagor, spel eller barnprogram samt uppmuntrar barnen att göra egna tolkningar.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • känner till begreppet medier och kan namnge medieinnehåll som innehåller bilder, rörliga bilder och ljud samt kombinationer av dessa, såsom digitala spel och videor.
      • övar på att läsa medieinnehåll som innehåller skriven text. Eleven bekantar sig till exempel med tecknade serier.
      • använder medieinnehåll som innehåller skriven text och som lämpar sig för barnets ålder.
      • förstår skillnaden mellan fakta och fiktion, delar under handledning in medieinnehåll i verkliga och fiktiva innehåll samt ger ett exempel på dem. Eleven förstår att medieinnehåll har en upphovsperson.
      • förstår att medieinnehåll har olika användningssyften, såsom informationsförmedling eller underhållning. Eleven kan ge ett exempel på innehåll.
      • kan dela in medieinnehåll i verkliga och påhittade.
      • kan identifiera medieinnehåll med olika användningssyften och ge några exempel.
      • övar på att förstå och tolka bilder och ljudmiljöer. Eleven kommenterar sina observationer och upplevelser.
      • kan beskriva händelserna och karaktärerna i medieinnehåll eller saker som presenteras där genom egna uttryckssätt.
      • drar också egna slutsatser och gör egna tolkningar utifrån medieinnehåll.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • utvidgar sin erfarenhet av olika medieinnehåll. Eleven känner till grundläggande begrepp som gäller medieinnehåll.
      • vet vad sociala medier är och förstår deras funktionsprinciper.
      • studerar under handledning aktuella mediefenomen som berör åldersgruppen och diskuterar sina observationer.
      • kan namnge medieinnehåll som representerar fiktion, fakta och åsikter, och tar hjälp av denna indelning för att förstå och tolka innehåll.
      • vet att medieinnehåll har olika syften, såsom underhållning, påverkande, kommersiella syften eller informationsförmedling. Eleven kan ge några exempel på dessa.
      • bekantar sig med olika genrer och undersöker berättande, beskrivande, instruerande och ställningstagande medieinnehåll. Kan ge exempel.
      • övar på att studera bilder och ljudlandskap. Kan exempelvis studera bildvinklar och beskärningar eller fundera på användningssyftet för musik i det sammanhang där den framförs.
      • övar på att förstå och tolka medieinnehåll. Eleven kan berätta om sakerna och synpunkterna som presenterats i ett medieinnehåll eller beskriva en intrig och karaktärernas olika roller.
      • kan fundera på vilken målgrupp ett medieinnehåll strävar efter att nå och vilket upphovspersonens syfte är.
      • övar på att granska och tolka medieinnehåll: studerar till exempel berättaren och genren eller funderar över temat i medieinnehåll.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • utökar sin kunskap om medieinnehåll genom att bekanta sig med innehåll som är nytt för hen själv, såsom bloggar, podcaster eller e-sport. Eleven beskriver sina upplevelser med innehållet.
      • vet vad sociala medier är, kan namnge deras tjänster samt beskriva deras funktionsprinciper och innehållens särskilda karaktär.
      • känner till och kan använda grundläggande begrepp kring olika medieinnehåll, såsom film, journalistiskt innehåll och innehåll i sociala medier.
      • känner till olika typer av berättande, beskrivande, ställningstagande och instruerande medieinnehåll. Eleven kan beskriva strukturer och uttryckssätt som är typiska för dem, såsom strukturen hos en nyhet eller en argumenterande stil.
      • tillämpar sin kunskap om genrer i granskningen av medieinnehåll. Eleven övar på att skilja mellan exempelvis nyheter och information som publicerats av användare i sociala medier, samt att under handledning identifiera hybridtexter som kombinerar olika drag.
      • fördjupar under handledning sina färdigheter i tolkning av bilder och audiovisuellt innehåll genom att studera exempelvis filmscener, användningen av musik för att föra fram berättelsen eller det tekniska genomförandet.
      • stärker sina färdigheter i att analytiskt granska och tolka innehåll. Eleven kan identifiera olika berättarröster och berättelsestrukturer i medieinnehåll, karakteriserar genre eller funderar över temat.
      • kan beskriva vilken målgrupp ett medieinnehåll strävar efter att nå och vilket upphovspersonernas syfte är. Eleven beaktar publikationssambandet.
      • fördjupar sina färdigheter i att analytiskt granska och tolka medieinnehåll.

    Förståelse av mediernas effekter

    Inom småbarnspedagogiken

      • funderar man tillsammans med barnen på hur medierna syns och påverkar i deras vardag, såsom i lekarna och livsmiljön.
      • behandlar man figurer i medierna och deras egenskaper och sätt att agera genom att leva sig in i dem genom lek.
      • studerar man reklam och diskuterar skillnaderna mellan att vilja ha, behöva och köpa.

    Inom förskoleundervisningen

      • funderar man på hur medier påverkar tankarna och agerandet, såsom kunskaper och lekar.
      • lär man sig att förstå att medierna kan skapa föreställningar och generaliseringar gällande olika företeelser. Man studerar olika sätt att framställa sago- och djurfigurer eller kön i barnprogram och filmer.
      • studerar man reklam i närmiljön och funderar på sambandet mellan reklam och konsumtion.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • blir medveten om hur medierna påverkar individens tänkande och agerande, såsom hens uppfattningar och intressen. Eleven kan ge ett exempel från sitt eget liv.
      • observerar under handledning generaliseringar om saker som medierna producerar. Eleven granskar till exempel karaktärer i filmer eller spel.
      • förstår att medierna kan påverka föreställningar och uppfattningar, och kan ge exempel.
      • vet att medier används för att påverka, och kan namnge något påverkande innehåll, såsom reklam.
      • känner till någon metod för påverkande som används i medieinnehåll, såsom upprepningar i reklam eller visuella effekter.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • kan ge exempel på hur medieinnehåll påverkar hens egna handlingar, kunskaper, åsikter och föreställningar. Eleven granskar påverkan kritiskt.
      • studerar under handledning hurdana föreställningar medieinnehåll, exempelvis reklam eller mediernas bilder, förmedlar, samt på vilka sätt uppfattningar skapas. Eleven kan ge ett exempel.
      • studerar vad som presenteras som bra och eftersträvansvärt i medieinnehåll.
      • känner till och kan namnge medieinnehåll som uttrycker tankar, tar ställning eller strävar efter att påverka, såsom debattartiklar, recensioner, vloggar eller memes.
      • kan identifiera och beskriva drag som används i medieinnehåll för att ta ställning eller påverka, såsom upprepning i reklam eller användning av humor.
      • bekantar sig med hur algoritmer fungerar och hur medieinnehåll väljs ut.
      • känner till mediebranschens uppgifter i samhället. Eleven observerar mediernas verksamhet exempelvis genom att följa nyheter.
      • studerar vad som får synlighet i medierna, och ger exempel.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • kan fundera på hur olika medieinnehåll och aktuella fenomen inom mediekulturen påverkar individers och gruppers tänkande och handlingar. Eleven kan ge exempel.
      • förstår att medierna påverkar kulturen och värderingarna i samhället genom att förmedla uppfattningar, stereotypier och ideal. Eleven kan ge exempel.
      • är medveten om de sociala mediernas karaktär som kanal för påverkan och känner till deras metoder för påverkan.
      • studerar hur något fenomen eller någon målgrupp framställs i ett utvalt medieinnehåll och gör motiverade tolkningar av sina observationer.
      • förstår förtjänstlogiken hos olika medier och hur den påverkar innehållet. Eleven känner till skillnaderna mellan kommersiella och offentliga medier samt sociala medier i detta avseende.
      • vet vad sponsorering och produktplacering i medieinnehåll betyder, och känner igen omnämnanden av kommersiellt samarbete i webbinnehåll.
      • förstår hur algoritmer påverkar urvalet av digitalt medieinnehåll, såsom reklam, inlägg i sociala medier, nyheter och innehåll i strömningstjänster.
      • observerar och bedömer mediernas verksamhet i samhället genom att följa aktuella fenomen och hur de behandlas i medierna. Presenterar motiverade observationer angående dessa.
      • studerar under handledning medieinnehåll ur de mänskliga rättigheternas, såsom åsikts- och yttrandefrihetens, perspektiv, och bedömer hur de förverkligas utifrån exempel. Eleven bedömer etik i medier genom ett utvalt exempel.
      • följer aktuella internationella händelser och fenomen samt mediernas verksamhet i fråga om dem.
      • har bekantat sig med journalistreglerna och kan berätta varför de finns.

    Medierna som informationskällor

    Inom småbarnspedagogiken

      • lär man sig använda medier för att skaffa och strukturera information. Man utforskar miljön och världen tillsammans exempelvis genom att fotografera eller leta efter information i medieinnehåll om frågor som intresserar barnen.
      • uppmuntras barnen att förhålla sig nyfiket till medieinnehåll. Samtidigt lär man sig att vara kritisk: barnen styrs till att ställa frågor om det de ser och hör.

    Inom förskoleundervisningen

      • använder man medier på mångsidiga sätt som hjälp för att söka och strukturera information i situationer i vardagen.
      • funderar och bedömer man om informationen man hittat med hjälp av media är användbar.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • kan under handledning leta efter information i något digitalt medieinnehåll genom att använda en sökmotor och sökord.
      • kan använda medierna som verktyg för att undersöka miljön och olika företeelser.
      • kan på egen hand och tillsammans med andra leta efter information i digitala medieinnehåll.
      • förstår hur faktabaserade och fiktiva medieinnehåll skiljer sig åt som informationskällor. Eleven förstår att all information som finns i medier inte är användbar eller pålitlig.
      • bekantar sig med medieinnehåll som förmedlar information, såsom nyheter.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • kan leta efter information i olika digitala medieinnehåll, såsom webbplatser, digitala tidningar eller radio- och tv-nyheter. Eleven kan använda sökord för att skaffa information. Eleven övar på informationsanskaffningens skeden.
      • kan använda medier som redskap för att lära sig nya saker.
      • övar på att läsa och tolka grafer, tabeller och diagram och utnyttjar sina kunskaper när hen granskar medieinnehåll, såsom nyheter.
      • bekantar sig med algoritmers funktion i informationssökning.
      • bedömer under handledning olika slags medieinnehålls duglighet och pålitlighet som informationskällor. Eleven jämför informationen från olika källor under handledning.
      • övar på källkritik. Eleven studerar under handledning någon text- eller bildkälla och fäster uppmärksamhet vid upphovspersonen och sammanhanget för publiceringen. Eleven kan framföra en motivering för eller emot tillförlitligheten hos ett medieinnehåll.
      • vet skillnaden mellan sätten att producera journalistiska innehåll och innehåll för sociala medier och förstår skillnaden mellan dem som informationskällor.
      • kan beskriva säkerhetsperspektiv som anknyter till falsk information, exempelvis hur felaktig information kan påverka hälsobeteendet.
      • förstår att den information som förmedlas kan vara motstridig och att det kan finnas många olika perspektiv på en sak.
      • bekantar sig med journalistiska innehåll såsom tidningstexter och tv-nyheter.
      • bekantar sig med journalistiska innehåll såsom tidningstexter och tv-nyheter.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • kan leta efter information i olika mediekällor och kritiskt granska sina egna sätt att skaffa information.
      • förstår hur algoritmer fungerar i sökningar efter information och informationsförmedling via medier, och kan ge exempel på detta.
      • beaktar algoritmernas inverkan i bedömningen i den information som hittas.
      • värderar under handledning olika medieinnehåll som informationskällor och reflekterar över deras duglighet och tillförlitlighet med motiveringar.
      • kan bedöma tillförlitligheten hos påståenden som framförs i medieinnehåll genom att kontrollera exempelvis upphovspersonen och sammanhanget för publiceringen, med hjälp av omvänd bildsökning eller genom att jämföra informationen med andra källor och grundläggande kunskaper.
      • förstår att den information som förmedlas kan vara motstridig och att det kan finnas många olika perspektiv på en sak. Eleven är medveten om behovet av kritisk bedömning.
      • kan beskriva några säkerhetsperspektiv som anknyter till falsk information, exempelvis hur vilseledande information kan påverka hälsobeteendet eller hur åsikterna i samhället kan polariseras.
      • använder sin förståelse för olika genrer i sina bedömningar av tillförlitligheten hos innehåll, och uppmärksammar innehållets stilistiska drag och uttryckssätt.
      • är medveten om konfirmeringsbias och utvecklar en kritiskhet även gentemot det egna tänkandet.
      • utvidgar sin erfarenhet av informationsförmedlande medieinnehåll och bekantar sig till exempel med en dokumentär, en artikel eller informationsförmedlande innehåll på sociala medier.
      • känner till grundprinciperna för redaktionsprocessen för journalistiskt innehåll och uppfattar de annorlunda sätten att producera innehåll för sociala medier. Eleven förstår innehållens olika karaktär som informationskälla och förhåller sig kritiskt till information som sprids socialt.

    Jag som medieanvändare

    Inom småbarnspedagogiken

      • diskuterar man tillsammans med barnen om medieanvändningen i familjerna: medieinnehållen, tiden man tillbringat med dem och upplevelser av media.
      • behandlar man barnens egna intresseområden i medierna genom lek och kreativt uttryck.
      • stöder man uppbyggnaden av barnens medierelation genom att uppmuntra barnen att mångsidigt ta del av olika slags medieinnehåll.

    Inom förskoleundervisningen

      • studerar man barnens egen användning av medier. Man reflekterar över olika situationer där medier används och hur man använder medier på olika sätt ensam eller tillsammans.
      • studerar man, utan att bedöma, medieinnehåll som är betydelsefulla för barnen och uppmuntrar att berätta om dem genom mångsidiga uttryckssätt. Man funderar över varför de är meningsfulla.
      • förstår man att olika människor upplever och använder medier på olika sätt. Barnen uppmuntras att diskutera sina erfarenheter av medier och jämföra dem med andras.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • kan berätta om medieinnehåll som hen är intresserad av och situationer där hen använder medier på olika sätt.
      • rekommenderar meningsfullt medieinnehåll för andra. Lär sig samtidigt att respektera andras personliga val.
      • förstår att människor har olika smak och sätt att använda medier.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • provar mångsidigt olika medieinnehåll, berättar vilka av dem som intresserar hen själv och beskriver varför de intresserar.
      • beskriver sina egna medieanvändningsvanor och reflekterar över mediernas betydelse i det egna livet exempelvis med hjälp av en mediedagbok.
      • förstår att den egna smaken gällande medier förändras och att den påverkas av många aktörer, såsom vänner, medier och föräldrar. Eleven vet att man kan påverka sin egen användning av medier genom egna val.
      • kan på olika sätt berätta om medieinnehåll som intresserar hen själv och framställa exempelvis videotips eller bloggtexter.
      • kan diskutera andras annorlunda medieanvändningsvanor och preferenser på ett respektfullt sätt.
      • stärks i sina egna val och respekten för andras val i fråga om medier.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • kan beskriva och motivera sina egna medieanvändningsvanor och sin roll som användare och konsument av medier.
      • är medveten om hur hen vill använda medier och främjar sina användningsvanor.
      • förstår den positiva betydelsen i att bekanta sig med medieinnehåll på ett mångsidigt sätt, och bekantar sig med något medieinnehåll som är nytt för hen själv.
      • analyserar sin egen konsumtion av medier som en del av mediekulturen och dess fenomen.
      • respekterar individuella och olika medieanvändningsvanor.

    Andra beskrivningar av medieläskunnighet

    Andra kunskapsområden