Gå till innehållet

Sivun sisältö

    Filtrera listning

    Kreativt uttryck

    Inom småbarnspedagogiken

      • stöder man barnens verbala, visuella och kroppsliga uttryck i mångsidig produktion av medieinnehåll.
      • tänker man ut olika slags medieinnehåll, såsom digitala berättelser, ljudinspelningar eller teckningar, och provar på att framställa dem med någon medieapparat.
      • leker man tillsammans lekar som anknyter till produktion av medieinnehåll. Man kan exempelvis göra reportage om sådant som händer i vardagen.
      • deltar man av de olika skedena i produktionen: att ta fram idéer tillsammans, det kreativa förverkligandet och att se på det man skapat.
      • bekantar man sig med olika medieverktyg samt digitala applikationer och program, förundra sig över dem och provar på att använda dem för att producera innehåll.

    Inom förskoleundervisningen

      • stöder man barnen i kreativt verbalt och visuellt uttryck genom medier.
      • provar man på att skapa medieinnehåll tillsammans med barnen, exempelvis bildanimationer, videor, digitala böcker, ljudinspelningar av berättelser eller egen musik.
      • arbetar man tillsammans i de olika skedena av produktionen av medieinnehåll: planeringen, genomförandet och att se på det man skapat.
      • använder man med stöd olika medieverktyg, applikationer och program för att producera medieinnehåll.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • framställer under handledning något enkelt kreativt medieinnehåll, såsom en digital berättelse eller en video.
      • kombinerar under handledning text, bilder, rörliga bilder eller ljud i sin egen produktion, och använder dem som verktyg för uttryck och berättande.
      • planerar medieinnehåll och sätt att förverkliga dem tillsammans med andra. Eleven genomför arbetet och bedömer produktionen genom att tillsammans diskutera vilka skeden som var meningsfulla och utmanande samt vad man lärt sig.
      • övar på att ge konstruktiv respons på andras arbete och att ta emot respons.
      • kan under handledning använda de medieverktyg, applikationer och program som behövs för att producera medieinnehåll.
      • använder under handledning förstärkt verklighet (AR) i sin egen produktion.
      • testar programmering vid produktion av medieinnehåll. Eleven skapar under handledning exempelvis en programmerad berättelse.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • producerar under handledning något kreativt medieinnehåll, såsom en animation, en kortfilm eller en programmerad berättelse.
      • använder verbalt, visuellt och auditivt uttryck samt berättelseverktyg såsom intrigstruktur, bildvinklar och ljudvärld i framställningen av medieinnehåll.
      • kan under handledning planera och förverkliga ett enkelt digitalt spel och använda programmering för att förverkliga det.
      • förstår de olika skedena i produktion av medieinnehåll och kan benämna dem. Eleven gör upp ett medieinnehåll tillsammans med andra och utvärderar produktionens faser och slutprodukt konstruktivt.
      • beaktar medieinnehållets målgrupp och publiceringskontext i sitt arbete.
      • kan använda olika medieverktyg och tekniska lösningar, såsom layoutprogram, för att framställa en digital tidning eller bok, samt skapa och editera audiovisuellt innehåll.
      • kombinerar text, bilder, rörliga bilder och ljud samt under handledning förstärkt verklighet (AR) i sin produktion.
      • kan ge motiveringar till varför hen använder en viss typ av medieframställning för att uttrycka sig.
      • använder under handledning programmering för att producera olika kreativa medieinnehåll, såsom mediekonst.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • övar på sitt visuella, verbala och auditiva uttryck och använder dem för att producera medieinnehåll. Eleven utvecklar sitt personliga uttryck.
      • utökar sin kompetens i framställning av olika slags kreativa innehåll. Eleven framställer under handledning något medieinnehåll som är nytt för hen själv, såsom en filmtrailer, en podcast eller ett mediekonstverk, eller redigerar ett digitalt spel.
      • fördjupar sina kunskaper om användning av verktyg för visuellt och audiovisuellt berättande i skapandet av exempelvis bildvinklar eller scener.
      • utvidgar sin kompetens i produktion av olika slags medieinnehåll enligt sitt eget intresse.
      • gör upp medieinnehåll kreativt och experimentellt tillsammans med andra.
      • beaktar medieinnehållets syfte, målgrupp och eventuella publiceringskontext i planeringen och genomförandet av arbetet.
      • bedömer produktionsprocessen, identifierar styrkor och utvecklingsområden.
      • fördjupar sina tekniska färdigheter för produktion av visuellt, audiovisuellt och auditivt innehåll, samt övar exempelvis på användning av olika program.
      • använder under handledning programmering för att producera medieinnehåll.
      • bekantar sig självständigt med medieverktyg, applikationer och program som är nya för hen själv, och använder dem för att producera medieinnehåll.
      • använder programmering för produktion av medieinnehåll.

    Påverkande

    Inom småbarnspedagogiken

      • diskuterar man barnens rättigheter och möjligheter att påverka gemensamma frågor. Man uppmuntrar barnen att berätta om sina tankar när man tillsammans tar fram idéer och fattar beslut.
      • görs barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen, i valet och produktionen av såväl innehållet som framställningsmetoden.

    Inom förskoleundervisningen

      • övar man att förstå att barnen har rättigheter och möjligheter att påverka.
      • använder man medieapparater för att uttrycka sina tankar och åsikter.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • uttrycker sina tankar genom att producera medieinnehåll.
      • uttrycker en åsikt genom medieinnehåll.
      • producerar under handledning något enkelt medieinnehåll som tar ställning eller strävar efter att påverka, såsom en opinionstext eller reklamannons.
      • använder under handledning något verktyg för påverkan, såsom upprepning eller humor.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • kan framföra sina åsikter genom framställningar i medier. Inser att det finns olika perspektiv på saker och ting.
      • kan motivera sina åsikter och på ett konstruktivt sätt ta ställning till andras perspektiv.
      • producerar under handledning något medieinnehåll som tar ställning eller strävar efter att påverka, såsom en recension, ett videotips, en opinionstext, en vlogg eller en affisch.
      • kan använda språkliga och visuella verktyg för påverkan.
      • deltar i framställningen av gemensamt journalistiskt innehåll, exempelvis en digital tidning.
      • kan beskriva sätt att påverka via medierna, såsom insändare eller kampanjer i sociala medier.
      • framställer tillsammans med andra något påverkande medieinnehåll som anknyter till vardagen.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • motiverar sin åsikt och framför den på ett konstruktivt sätt. Eleven kan på ett konstruktivt sätt ta ställning till andras synpunkter, även om de skiljer sig från de egna.
      • kan utvärdera sin egen och andras argumentation.
      • övar på att skapa medieinnehåll som uttrycker tankar, tar ställning eller strävar efter att påverka, såsom bloggtexter, eller planerar en kampanj i sociala medier eller en antireklamkampanj.
      • kan välja olika uttryckssätt och former av medieframställning för att påverka, med beaktande av målgruppen och publiceringsplattformen.
      • använder metoder för påverkan medvetet och motiverat.
      • använder under handledning sin kunskap om genrer i valet av struktur och uttrycksstil i produktion av innehåll som strävar efter att påverka.
      • reagerar på åsikter genom att skriva ett svar på eller kommentera ställningstagande innehåll eller en webbnyhet.
      • tillämpar sina färdigheter i kommunikation och påverkande i vardagen, exempelvis i skolans verksamhet.

    Informationsförmedling

    Inom småbarnspedagogiken

      • studerar man produktion av fiktiva och verkliga medieinnehåll exempelvis genom att ta fotografier och editera dem.
      • involveras barnen i produktionen av gemensamma sakinnehåll, såsom i ett informera om evenemang.

    Inom förskoleundervisningen

      • lär man sig förstå hur fiktivt och verkligt medieinnehåll skapas och hur de skiljer sig från varandra. Man skapar exempelvis berättelser eller reportage från vardagen.
      • presenterar man information i form av inspelat ljud, digitala bilder eller video.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • framställer under handledning ett enkelt informationsförmedlande medieinnehåll, såsom en nyhetsbild eller en bildtext.
      • utforskar verklighet och fiktion inom medieinnehåll genom egen produktion, exempelvis genom att använda greenscreen-teknik.
      • framställer under handledning ett enkelt informationsförmedlande medieinnehåll i textform, exempelvis en webbnyhet.
      • presenterar och förmedlar under handledning den information hen hittat genom medieframställning, exempelvis via en digital plattform som klassen använder.
      • vet att man inte kan presentera information som andra framställt som sin egen, och övar på att ange källor.
      • söker information i olika källor och presenterar det som hen hittat genom något enkelt medieinnehåll.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • framställer under handledning något informationsförmedlande journalistiskt medieinnehåll, såsom en nyhet eller ett sportreferat.
      • undersöker genom eget arbete de olika skeden i produktion, framställning och förmedling av information.
      • använder produktion av medieinnehåll för att presentera och förmedla information till andra. Väljer en lämplig form av medieframställning.
      • sammanställer under handledning information från olika källor och presenterar den genom medieinnehåll.
      • vet att man inte kan presentera information som andra framställt som sin egen, och kan ange sina källor.
      • bedömer konstruktivt eget och andras medieinnehåll som innehåller information.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • kan skapa något informationsförmedlande medieinnehåll, såsom ett reportage, ett faktablad, ett dokument, en artikel eller ett inlägg i sociala medier. Eleven använder ändamålsenliga strukturer, stilarter och uttryckssätt.
      • behärskar stilarter för olika medier så att hen kan förmedla central information om samma fenomen på flera olika sätt.
      • kan åskådliggöra information med hjälp av medier, exempelvis grafiskt eller genom animationer.
      • kan sammanställa information från olika mediekällor och göra exakta källhänvisningar.
      • bedömer kritiskt sin egen produktion och framställning av information, och förstår sitt ansvar vid förmedling av information exempelvis i sociala medier.
      • förstår hur algoritmer påverkar förmedlingen av information via medier och kan ge exempel på detta.

    Jag som medieproducent

    Inom småbarnspedagogiken

      • uppmuntras barnen att producera medieinnehåll lekfullt och experimentell
      • imiterar man händelser i serier, spel, videor och filmer genom lek. Man beaktar olika intressen.

    Inom förskoleundervisningen

      • uppmuntrar man barnen till lekfull och experimentell produktion av medieinnehåll.
      • använder man medieinnehåll som barnen känner till, såsom figurer i serier, händelser i filmer eller intriger i spel, som inspiration för kreativt uttryck.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • hittar meningsfulla sätt att producera medieinnehåll och uppmuntras att skapa medieinnehåll självständigt och tillsammans med andra.
      • uppmuntrar kamraterna att prova de sätt att producera innehåll som hen själv funnit meningsfulla, och kan samtidigt respektera valfriheten och individuella intressen i produktionen av innehåll.
      • förstår att frågor kring eventuell publicering av medieverk bör diskuteras även med vuxna, i synnerhet med föräldrarna, för att skydda sin egen och andras integritet samt egna och andras rättigheter.
      • bedömer följderna för sig själv och andra av en eventuell publicering av medieinnehåll som hen framställt.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • kan beskriva sätt att producera medieinnehåll som känns meningsfulla för hen själv, deras skeden samt betydelsen av innehållsproduktion. Eleven kan beskriva sina egna styrkor och områden där hen vill utvecklas.
      • uppmuntrar att producera medieinnehåll experimentellt och kreativt, ensam och tillsammans med andra.
      • diskuterar medieproduktion med kamraterna. Eleven uppmuntrar kamraterna att prova de sätt att producera innehåll som hen själv funnit meningsfulla, med respekt för valfriheten.
      • vågar handleda kamraterna i skapandet av något medieinnehåll som känns naturligt och meningsfullt för hen själv.
      • förstår att man själv ansvarar för det medieinnehåll man skapat och delar.
      • bedömer i vilka miljöer och på vilka plattformar medieinnehåll kunde publiceras, och kan reflekterar över eventuella positiva och negativa följder av publiceringen. Eleven förstår att man måste ha alla upphovspersoners samtycke för att publicera gemensamma verk.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • nämner och motiverar sätt att producera och publicera medieinnehåll som känns meningsfulla för hen själv, samt provar på och hittar nya sätt.
      • kan beskriva sin roll som medieproducent samt identifiera sina styrkor och sådant som hen vill utveckla.
      • lär sig att se kamraternas styrkor i produktionen och ge uppmuntrande respons.
      • kan beskriva sätt på vilka unga kan delta i samhällsdebatten och i skapandet av kultur via medierna.
      • bedömer i hurdana miljöer och på vilka plattformar eget medieinnehåll skulle kunna publiceras. Eleven är medveten om att publicerat material bedöms och kommenteras på många sätt, och kan beskriva ändamålsenliga sätt att reagera.
      • ser olika sammanhang där hen kan använda sina färdigheter i produktion av medieinnehåll.

    Andra beskrivningar av medieläskunnighet

    Andra kunskapsområden