Gå till innehållet

Sivun sisältö

    Filtrera listning

    Tolkning av medieinnehåll

    Inom småbarnspedagogiken

      • bekantar man sig med medier och med olika slags medieinnehåll som innehåller bilder, rörliga bilder och ljud samt kombinationer av dessa: man studerar bilder i tidningar och böcker, ser på videor, spelar digitala spel och lyssnar på ljudböcker.
      • lever man sig in i medieinnehållen och uppmuntrar barnen att berätta om det de ser och hör samt om de känslor som medieinnehållen väcker genom mångsidiga uttryckssätt.

    Inom förskoleundervisningen

      • upplever man mångsidgt olika medieinnehåll, såsom nyheter som lämpar sig för barn, mediekonst, film och musik. Man använder tillsammans medieinnehåll som innehåller text.
      • lär man sig att förstå medierna som innehåll som människor producerat och valt ut.
      • lär man sig förstå medieinnehåll. Man behandlar med olika uttryckssätt olika händelser och figurer ur sagor, spel eller barnprogram samt uppmuntrar barnen att göra egna tolkningar.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • känner till begreppet medier och kan namnge medieinnehåll som innehåller bilder, rörliga bilder och ljud samt kombinationer av dessa, såsom digitala spel och videor.
      • läser mekaniskt enkla medieinnehåll i textform, såsom tecknade serier.
      • förstår att medieinnehåll har olika användningssyften, såsom informationsförmedling eller underhållning. Eleven kan ge exempel på innehåll.
      • delar under handledning in medieinnehåll i verkliga och påhittade, och ger exempel på dessa. Eleven förstår att medieinnehåll har en upphovsperson.
      • använder medieinnehåll i textform som lämpar sig för åldern.
      • kan identifiera medieinnehåll med olika användningssyften och ge några exempel.
      • kan dela in medieinnehåll i verkliga och påhittade.
      • kan beskriva händelserna och figurerna i medieinnehåll, till exempel en film, genom egna uttryckssätt.
      • övar på att förstå och tolka bilder och ljudmiljöer. Eleven kommenterar sina observationer och upplevelser.
      • drar också egna slutsatser och gör egna tolkningar utifrån innehållet.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • utvidgar sin erfarenhet av olika medieinnehåll. Bekantar sig med journalistiskt innehåll, såsom olika tidningstexter och utvalt innehåll i sociala medier. Eleven kan ge exempel på sådana.
      • vet att medieinnehåll har olika syften, såsom underhållning, påverkande, kommersiella syften eller informationsförmedling. Eleven kan ge några exempel på dessa.
      • kan namnge medieinnehåll som representerar fiktion, fakta och åsikter, och tar hjälp av denna indelning för att förstå och tolka innehåll.
      • bekantar sig med olika genrer och undersöker berättande, beskrivande, instruerande och ställningstagande medieinnehåll. Eleven kan ge exempel.
      • övar på att studera bilder och ljudlandskap. Eleven kan exempelvis studera bildvinklar och beskärningar eller fundera på användningssyftet för musik i det sammanhang där den framförs.
      • övar på att tolka berättelsebaserat innehåll. Eleven kan exempelvis beskriva en intrig och karaktärernas olika roller.
      • studerar under handledning aktuella mediefenomen som berör åldersgruppen och diskuterar sina observationer.
      • studerar berättaren och genren i fiktivt innehåll samt funderar över temat.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • utökar sin kunskap om medieinnehåll genom att bekanta sig med innehåll som är nytt för hen själv, såsom bloggar, podcaster eller e-sport. Eleven beskriver sina upplevelser med innehållet.
      • känner till olika typer av berättande, beskrivande, ställningstagande och instruerande medieinnehåll. Eleven kan beskriva strukturer och uttryckssätt som är typiska för dem, såsom strukturen hos en nyhet eller en argumenterande stil.
      • känner till och kan använda grundläggande begrepp kring olika medieinnehåll, såsom film, journalistiskt innehåll och innehåll i sociala medier.
      • tillämpar sin kunskap om genrer i granskningen av medieinnehåll. Eleven övar på att skilja mellan exempelvis nyheter och information som publicerats av användare i sociala medier, samt att under handledning identifiera hybridtexter som kombinerar olika drag.
      • kan identifiera olika berättare och berättelsestrukturer i fiktivt medieinnehåll. Eleven beskriver genren och funderar över temat.
      • fördjupar sina färdigheter i tolkning av bilder och audiovisuellt innehåll genom att studera exempelvis filmscener, användningen av musik för att föra fram berättelsen eller det tekniska genomförandet.
      • fördjupar sina färdigheter i tolkning av bilder, rörliga bilder och ljudvärldar.

    Förståelse av mediernas effekter

    Inom småbarnspedagogiken

      • funderar man tillsammans med barnen på hur medierna syns och påverkar i deras vardag, såsom i lekarna och livsmiljön.
      • behandlar man figurer i medierna och deras egenskaper och sätt att agera genom att leva sig in i dem genom lek.
      • studerar man reklam och diskuterar skillnaderna mellan att vilja ha, behöva och köpa.

    Inom förskoleundervisningen

      • funderar man på hur medier påverkar tankarna och agerandet, exempelvis hur faktaböcker för barn påverkar förståelsen för olika företeelser.
      • lär man sig att förstå att medierna kan skapa föreställningar och generaliseringar gällande olika företeelser. Man studerar olika sätt att framställa sago- och djurfigurer eller kön i barnprogram och filmer.
      • studerar man reklam i närmiljön och funderar på sambandet mellan reklam och konsumtion.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • blir medveten om hur medierna påverkar individens tänkande och agerande. Eleven kan ge exempel från sitt eget liv.
      • observerar under handledning mediernas generaliserande beskrivningar genom att studera exempelvis figurer i filmer eller spel.
      • förstår att medierna kan påverka föreställningar och uppfattningar, och kan ge exempel.
      • vet att medier används för att påverka, och kan namnge någon typ av innehåll som används för att påverka, såsom reklam.
      • känner till metoder för påverkande som finns i medieinnehåll, såsom upprepningar i reklam och visuella effekter.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • kan ge exempel på hur medieinnehåll påverkar egna handlingar, kunskaper, åsikter och föreställningar.
      • studerar under handledning hurdana föreställningar medieinnehåll, exempelvis reklam eller tidningsbilder, förmedlar, samt på vilka sätt uppfattningar skapas.
      • studerar vad som presenteras som bra och eftersträvansvärt i medieinnehåll.
      • känner till och kan namnge medieinnehåll som uttrycker tankar, tar ställning eller strävar efter att påverka, såsom debattartiklar, recensioner, vloggar eller memes.
      • kan identifiera och beskriva drag som används i medieinnehåll för att ta ställning eller påverka, såsom upprepning i reklam eller användning av humor.
      • kan fundera på vilken målgrupp ett medieinnehåll strävar efter att nå och vilket upphovspersonens syfte är.
      • bekantar sig med hur algoritmer fungerar och hur medieinnehåll väljs ut.
      • känner till mediebranschens uppgifter i samhället. Eleven observerar mediernas verksamhet exempelvis genom att följa nyheter.
      • studerar vad som får synlighet i medierna, och ger exempel.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • kan fundera på hur olika medieinnehåll och aktuella fenomen inom mediekulturen påverkar individers och gruppers tänkande och handlingar. Eleven kan ge exempel.
      • förstår att medierna påverkar kulturen och värderingarna i samhället genom att förmedla uppfattningar, stereotypier och ideal. Eleven kan ge exempel.
      • studerar hur något fenomen eller någon målgrupp framställs i ett utvalt medieinnehåll och gör motiverade tolkningar av sina observationer.
      • förstår förtjänstlogiken hos olika medier och hur den påverkar innehållet. Eleven känner till skillnaderna mellan kommersiella och offentliga medier samt sociala medier i detta avseende.
      • vet vad sponsorering och produktplacering i medieinnehåll betyder, och känner igen omnämnanden av kommersiellt samarbete i webbinnehåll.
      • kan beskriva vilken målgrupp ett medieinnehåll strävar efter att nå och vilket upphovspersonernas syfte är.
      • förstår hur algoritmer påverkar urvalet av digitalt medieinnehåll, såsom reklam, inlägg i sociala medier, nyheter och innehåll i strömningstjänster.
      • känner till grundprinciperna för redaktionsprocessen för journalistiskt innehåll och uppfattar de annorlunda sätten att producera innehåll i sociala medier. Eleven åskådliggör skillnaden genom exempel.
      • observerar och bedömer mediernas verksamhet i samhället genom att följa aktuella fenomen och hur de behandlas i medierna. Presenterar motiverade observationer angående dessa.
      • studerar under handledning medieinnehåll ur de mänskliga rättigheternas, såsom åsikts- och yttrandefrihetens, perspektiv, och bedömer hur de förverkligas utifrån exempel. Eleven bedömer etik i medier genom ett utvalt exempel.
      • följer aktuella internationella händelser och fenomen samt mediernas verksamhet i fråga om dem.
      • har bekantat sig med journalistreglerna och kan berätta varför de finns.

    Medierna som informationskällor

    Inom småbarnspedagogiken

      • lär man sig använda medier för att skaffa information. Man utforskar miljön och världen exempelvis genom att fotografera och tillsammans leta efter information i medieinnehåll om frågor som intresserar barnen.
      • lär man sig förstå att en del saker som tas upp i medierna är sanna medan andra är påhittade. Man uppfattar skillnaden exempelvis genom att fotografera och redigera fotografier.
      • uppmuntras barnen att förhålla sig nyfiket till medieinnehåll, och vägleds samtidigt att ställa frågor om det de ser och hör.

    Inom förskoleundervisningen

      • letar man tillsammans efter information i medieinnehåll i olika situationer i vardagen.
      • utforskar man skillnaden mellan påhittat och verkligt medieinnehåll exempelvis genom att studera barnprogram och nyheter som lämpar sig för barn.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • kan under handledning leta efter information i något digitalt medieinnehåll genom att använda en sökmotor och sökord.
      • kan använda medierna som verktyg för att undersöka miljön och olika företeelser.
      • bekantar sig med medieinnehåll som förmedlar information, såsom nyheter.
      • kan på egen hand och tillsammans med andra leta efter information i digitala medieinnehåll.
      • förstår skillnaden mellan fakta och fiktion och kan under handledning identifiera verkliga och fiktiva medieinnehåll.
      • förstår hur faktabaserade och påhittade medieinnehåll skiljer sig åt som informationskällor.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • kan med hjälp av sökord leta efter information i olika digitala medieinnehåll, såsom webbplatser eller digitala tidningar.
      • kan använda medier som redskap för att lära sig nya saker.
      • bekantar sig under handledning med algoritmers funktion i sökningar efter information.
      • övar på källkritik. Eleven studerar under handledning någon text- eller bildkälla och fäster uppmärksamhet vid upphovspersonen och sammanhanget för publiceringen. Eleven kan lägga fram motiveringar för och emot tillförlitligheten hos ett medieinnehåll.
      • jämför medieinnehåll under handledning. Eleven förstår att den information som förmedlas kan vara motstridig och att det kan finnas många olika perspektiv på en sak.
      • känner till mediefenomen som anknyter till spridning av falsk och vilseledande information, såsom desinformation, deepfake och falska nyheter.
      • kan under handledning bedöma olika slags medieinnehålls duglighet som informationskällor.
      • kan under handledning beskriva säkerhetsperspektiv som anknyter till falsk information, exempelvis hur felaktig information kan påverka hälsobeteendet.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • kan leta efter information i många olika slags medieinnehåll och kritiskt granska sina egna sätt att skaffa information.
      • förstår hur algoritmer fungerar i sökningar efter information och informationsförmedling via medier, och kan ge exempel på detta.
      • bekantar sig med medieinnehåll som förmedlar information, såsom dokument och artiklar.
      • beaktar algoritmernas inverkan i bedömningen i den information som hittas.
      • kan bedöma tillförlitligheten hos påståenden som framförs i medieinnehåll genom att kontrollera exempelvis upphovspersonen och sammanhanget för publiceringen, med hjälp av omvänd bildsökning eller genom att jämföra informationen med andra källor och grundläggande kunskaper.
      • värderar under handledning olika medieinnehåll som informationskällor och reflekterar över deras duglighet och tillförlitlighet. Eleven förstår de sociala mediernas karaktär som informationskällor och förhåller sig kritiskt till information som sprids socialt.
      • kan under handledning beskriva något säkerhetsperspektiv som anknyter till falsk information, exempelvis hur vilseledande information kan påverka hälsobeteendet eller hur åsikterna i samhället kan polariseras.
      • använder sin förståelse för olika genrer i sina bedömningar av tillförlitligheten hos innehåll, och uppmärksammar innehållets stilistiska drag och uttryckssätt.
      • är medveten om konfirmeringsbias och utvecklar en kritiskhet även gentemot det egna tänkandet.

    Jag som medieanvändare

    Inom småbarnspedagogiken

      • diskuterar man tillsammans barnens och deras familjers användning av medier: medieinnehåll, hur mycket tid som ägnas åt dem och erfarenheter.
      • behandlar man barnens egna intresseområden i medierna genom lek och kreativt uttryck.
      • inspirerar och uppmuntrar man barnen att mångsidigt ta del av olika slags medieinnehåll.

    Inom förskoleundervisningen

      • studerar man barnens egen användning av medier. Man reflekterar över olika situationer där medier används och hur man använder medier på olika sätt ensam eller tillsammans.
      • studerar man, utan att bedöma, medieinnehåll som är betydelsefulla för barnen och uppmuntrar att berätta om dem genom mångsidiga uttryckssätt. Man funderar över varför de är meningsfulla.
      • förstår man att olika människor upplever och använder medier på olika sätt. Barnen uppmuntras att diskutera sina erfarenheter av medier och jämföra dem med andras.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • kan berätta om och diskutera medieinnehåll som intresserar hen själv och situationer där hen använder olika medieinnehåll.
      • rekommenderar meningsfullt medieinnehåll för andra. Lär sig samtidigt att respektera andras personliga val.
      • förstår att människor har olika smak och sätt att använda medier.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • provar mångsidigt olika medieinnehåll, berättar vilka av dem som intresserar hen själv och beskriver varför de intresserar.
      • beskriver sina egna medieanvändningsvanor och reflekterar över mediernas betydelse i det egna livet exempelvis med hjälp av en mediedagbok.
      • förstår att den egna smaken gällande medier förändras och att den påverkas av många aktörer, såsom vänner, medier och föräldrar. Eleven vet att man kan påverka sin egen användning av medier genom egna val.
      • kan på olika sätt berätta om medieinnehåll som intresserar hen själv och framställa exempelvis videotips eller bloggtexter.
      • kan diskutera andras annorlunda medieanvändningsvanor och preferenser på ett respektfullt sätt.
      • stärks i sina egna val och respekten för andras val i fråga om medier.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • kan beskriva och motivera sina egna medieanvändningsvanor och sin roll som användare och konsument av medier.
      • är medveten om hur hen vill använda medier och främjar sina användningsvanor.
      • analyserar sin egen konsumtion av medier som en del av mediekulturen och dess fenomen.
      • vet vilken typ av medieinnehåll som inte representerar de egna medieanvändningsvanorna. Bekantar sig med något medieinnehåll som är nytt för hen själv.
      • respekterar individuella och olika medieanvändningsvanor.

    Andra beskrivningar av medieläskunnighet

    Andra kunskapsområden