Gå till innehållet

Sivun sisältö

    Filtrera listning

    Tryggt i mediemiljöer

    Inom småbarnspedagogiken

      • pratar man tillsammans om att man har rätt att skydda sin integritet och sin kropp. Man berättar att man måste fråga barnet om lov innan man tar eller visar bilder eller videor av ett barn.
      • pratar man med barnen om att en del medieinnehåll är lämpligt för barn, medan annat inte är det. Man lyfter fram åldersgränser och deras skyddande syfte. Man pratar med barnen och vårdnadshavarna om vilka medier barnen får använda och följa.
      • lär man sig trygg medieanvändning: barnen handleds att diskutera och komma överens om medieanvändning med en vuxen och att alltid vända sig till en vuxen för att få trygghet.

    Inom förskoleundervisningen

      • diskuterar man integritetsskyddets betydelse. Man påminner om barnets rätt att bestämma om hur bilder av hen själv ska få tas och delas.
      • bekantar man sig tillsammans med barnen med åldersgränsangivelserna på medieinnehåll, och diskuterar vilken betydelse åldersgränserna har.
      • uppmuntras barnen att be en vuxen om hjälp om de funderar över något som gäller medier.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • vet varför det är viktigt att kunna skydda sin integritet och sina uppgifter. Eleven kan berätta vad man kan dela på nätet, och vad man inte bör dela där. Eleven blir medveten om nätfiske och att man på internet även kan bli kontaktad av personer som har osakliga eller olagliga avsikter.
      • kan ge exempel på några riskfaktorer i mediemiljöer, såsom nätbedrägerier eller identitetsstölder. Eleven förstår att trygghet kan främjas med hjälp av den egna verksamheten.
      • identifierar åldersgränserna för bildprogram, förstår deras syfte och följer dem i användningen av medieinnehåll.
      • förstår de förväntningar och konflikter som kamratrelationer kan skapa i fråga om efterlevnaden av åldersgränser, och beaktar detta perspektiv även i sitt eget agerande.
      • vet hur man ska agera om man får osakliga meddelanden via nätet eller om en okänd person tar kontakt. Eleven kan vända sig till en trygg vuxen.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • känner till viktiga principer för identitetsskydd. Eleven vet vilka sätt det finns att skydda sin integritet i mediemiljöer.
      • känner till situationer och faktorer som äventyrar säkerheten i mediemiljöer, såsom tillförlitligheten hos internetidentiteter, hatretorik och lockande i sexuella syften. Eleven vet hur man kan främja sin egen säkerhet.
      • kan namnge åldersgränserna för bildprogram och de innehållssymboler som beskriver dem samt orsakerna till att åldersgränser används. Eleven respekterar åldersgränserna.
      • bekantar sig med skillnaderna mellan åldersgränser för bildprogram som baserar sig på innehållet och åldersgränser för tjänster som baserar sig på användningsvillkor.
      • känner till situationer och faktorer som äventyrar säkerheten i mediemiljöer, såsom tillförlitligheten hos internetidentiteter, hatretorik och lockande i sexuella syften. Eleven vet hur man kan främja sin egen säkerhet.
      • vet vilka aktörer man kan vända sig till i och utanför skolan om man stöter på fenomen som hotar säkerheten i mediemiljöer.
      • kan bedöma sina egna säkerhetsfärdigheter i anknytning till mediemiljöer och -innehåll.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • är medveten om hur det egna digitala fotspåret skapas och kan beskriva hurdan information olika tjänster, såsom sökmotorer och sociala medier, samlar in och vad informationen används till.
      • kan skydda sin integritet och sina personuppgifter genom att välja vilken information hen delar via olika kanaler och konton. Eleven förstår begreppen dataskydd och integritetsskydd.
      • kan bedöma sin förmåga att påverka sitt eget digitala fotavtryck och att främja sin säkerhet i mediemiljöer.
      • bekantar sig med dataskydd i något sammanhang som är betydelsefullt för ungas liv.
      • förstår skillnaderna mellan åldersgränser för bildprogram som baserar sig på innehållet och åldersgränser för tjänster som baserar sig på användningsvillkor.
      • lär sig beakta sina egna individuella sätt att uppleva medieinnehåll och göra val även gällande de innehåll som åldersgränserna ger möjlighet att använda.
      • kan beskriva vad sexuella trakasserier och hatretorik i digitala medier är. Eleven kan beskriva olika sätt att skydda sig mot dem och vet hur man ska agera om man utsätts för trakasserier eller hatretorik.
      • vet vilka aktörer man kan vända sig till om man stöter på situationer som hotar säkerheten i mediemiljöer.

    Ansvarsfullt i mediemiljöer

    Inom småbarnspedagogiken

      • tränar man att hantera medieverktyg ansvarsfullt.
      • diskuterar man upphovspersonens rätt att bestämma hur hens arbete ska användas. Man visar exempel på hur andras arbete ska behandlas: man skriver namnet på barnets egna arbeten och ber om lov innan man delar dem.

    Inom förskoleundervisningen

      • diskuterar man vilka medieapparater barnen själva använder och hur de används tryggt.
      • utarbetar man tillsammans med barnen god praxis för användningen av verktyg och innehåll.
      • förstår man att man har rätt att påverka hanteringen av innehåll som man själv skapat.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • förstår hur det är lämpligt att använda medieapparater och att man kan komma överens om användningen i olika situationer.
      • förstår hurdana meddelanden och innehåll det är lämpligt att dela, och vad man inte ska dela. Eleven förstår att det innehåll man publicerat lämnar spår och att sådant som man publicerat en gång kan spridas vidare.
      • förstår att man vid användning av medier ska försöka agera så att varken man själv eller någon annan blir ledsen. Eleven ger exempel.
      • kan bedöma sitt eget agerande och dess möjliga konsekvenser för hen själv och andra. Eleven uttrycker vid behov kritik mot kamraternas beteende i medier.
      • bekantar sig med upphovsrätten och förstår varför den behövs. Eleven presenterar inte andras verk som sitt eget och övar på att göra källhänvisningar.
      • känner till grundprinciperna för upphovsrätten. Eleven reflekterar över efterlevnaden av dem som medieanvändare.
      • förstår att en del digitala produkter exempelvis i spel kan kosta pengar, och att man måste komma överens med vårdnadshavaren om användning av pengar.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • förstår att de medieinnehåll som hen själv producerar och publicerar ska vara sådana att de inte kränker andras rättigheter och att publiceringen inte ger negativa konsekvenser för hen själv.
      • förstår hurdant agerande som är konstruktivt i en mediemiljö och visar att hen strävar efter det på skolans kommunikationsplattformar.
      • kan reflektera över konsekvenserna och följderna av sina egna publiceringar.
      • känner till grundprinciperna för upphovsrätten och betydelsen av att följa dem i egenskap av användare och producent av medieinnehåll. Eleven kan ange källor under handledning och förstår att man inte får presentera innehåll som skapats av andra som sitt eget.
      • reflekterar över sin egen konsumtion av medieinnehåll och användning av tjänster ur upphovsrättens perspektiv. Eleven behärskar några sätt att leta efter medieinnehåll som är fritt och lovligt tillgängligt.
      • är medveten om att vissa medieinnehåll, såsom spel, kostar pengar och förstår att man måste komma överens med vårdnadshavaren om eventuella köp.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • förstår sitt ansvar att inte äventyra andras säkerhet och välbefinnande genom sin egen kommunikation och sitt eget agerande i mediemiljöer.
      • vet att även lagstridig verksamhet som sker i mediemiljöer, såsom plagiat, lockande i sexuella syften, identitetsstöld, ärekränkning eller grov nätmobbning, uppfyller kriterierna för brott och har följder enligt detta.
      • är medveten om medieapparaternas och medieanvändningens koldioxidavtryck samt ansvars- och etikfrågorna kring produktionen av medieapparater.
      • agerar ansvarsfullt i användningen av skolans gemensamma kommunikationskanaler.
      • känner igen missförhållanden och osakligt beteende när hen träffar på dem, och kan reagera på dem.
      • känner till både sina egna och andras upphovsrättigheter och kan följa dem.
      • känner till olika CC-licenser för fri användning av medieinnehåll och deras användningsvillkor.
      • är medveten om att en del digitala produkter kostar pengar och beaktar detta på ett ansvarsfullt sätt vid agerande i mediemiljöer.

    Välmående

    Inom småbarnspedagogiken

      • uppmuntras barnen att berätta om sina erfarenheter och känslor som medieinnehållen väcker genom mångsidiga uttryckssätt.
      • studerar man media i barnens vardag genom aktiverande arbetssätt.

    Inom förskoleundervisningen

      • studerar man användning av medieinnehåll som social aktivitet och diskuterar sina erfarenheter med medier.
      • diskuterar man medier i barnens vardag och om tiden som barnen tillbringar med medier.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • identifierar saker som ger glädje eller saker som får en att må dåligt i den egna användningen av medier. Eleven lär sig att ta hänsyn till sitt eget välmående vid valet av medieinnehåll.
      • studerar sin egen användning av medier i vardagen under handledning. Förstår att användning av medier bör vara under kontroll så att den inte tar för mycket tid av andra viktiga saker så som motion eller sömn.
      • kan reflektera över sina egna rutiner och behov gällande medieanvändning och beskriva några verktyg som hjälper att styra den egna medieanvändningen på ett rimligt sätt.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • kan beskriva medieinnehåll och mediemiljöer som är betydelsefulla för hen själv och deras positiva betydelser. Eleven får mod till sig att diskutera och jämföra positiva erfarenheter av medier tillsammans med andra.
      • känner igen när medieanvändning stöder eller försämrar det egna välmåendet.
      • är medveten om socialt tryck och kamraternas förväntningar gällande agerande i mediemiljöer och användning av medier. Eleven är medveten om att hen kan göra egna val i sin medieanvändning oberoende av kamraternas åsikter.
      • kan göra urval i den egna medieanvändningen som stöder det egna välmåendet.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • är medveten om den inverkan på det psykologiska och sociala planet samt på vardagskontrollen som medieinnehåll och agerande i mediemiljöer har, så som påverkan på identitetsutvecklingen, kroppsbilden, det psykiska välmåendet samt sociala förhålladen, tidsanvändning och mängden av sömn.
      • vet att hen ska kunna ha kontroll över sin egen medieanvändning. Eleven kan göra urval i den egna medieanvändningen som stöder det egna välmåendet.
      • kan reflektera över medieanvändningens välmåendefaktorer även utgående från andras välmående samt ur ett samhälleligt perspektiv.

    God interaktion

    Inom småbarnspedagogiken

      • handleds barnen till vänlighet och till att visa hänsyn mot varandra i vardagliga situationer. Barnen handleds till att lägga märke till de konsekvenser som de egna orden, gesterna och aktionerna har för andra.
      • övar man på att kommunicera samt berätta om kommunikation och teman gällande det. Man observerar vardagliga kommunikativa situationer tillsammans. Man övar kommunikation till exempel genom lekar.

    Inom förskoleundervisningen

      • diskuterar man och övar tillsammans med barnen att känna igen vad mobbning och trakasserier innebär och övar att lösa konflikter konstruktivt.
      • prövar man på kommunikation via olika medieredskap. Barnen är delaktiga i medieförmedlade kommunikativa situationer i vardagen.

    Eleven i årskurs 1–2…

      • kan identifiera sina känslor och reglera dem i kommunikativa situationer i mediemiljöer.
      • förstår ömsesidigheten av kommunikation i mediemiljöer: den egna kommunikationen har inverkan på andra människors kommunikation, känslor och agerande.
      • känner till vad nätmobbning är, exempelvis att bli exkluderad från grupper, att dela bilder och information utan tillstånd eller att sprida rykten om andra. Eleven vet att nätmobbning inte är godkännbart, och hen vet hur agera ifall hen stöter på mobbning.
      • utvecklar sin förmåga att sätta sig in i någon annans situation vid produktion och tolkning av mediemeddelanden. Eleven strävar till positiv och konstruktiv interaktion också i mediemiljöer.
      • förstår att olika situationer och miljöer, så som skola och fritid, har olika förfaringssätt, och att man tillsammans kan komma överens om sätten att kommunicera.
      • kan kommunicera på ett lämpligt sätt i olika sammanhang.

    Eleven i årskurs 3–6…

      • uttrycker sina åsikter på ett konstruktivt och lämpligt sätt i olika situationer och mediemiljöer. Eleven lyssnar på andras åsikter.
      • förstår sitt eget ansvar i förebyggandet av mobbning i mediemiljöer.
      • kan reflektera över de verkningar och konsekvenser den egna kommunikationen leder till.
      • kan utvärdera sina egna kunskaper i interaktion och kommunikation i mediemiljöer och utnyttja respons från andra.
      • vågar agera i nya multimediala interaktionssituationer.

    Eleven i årskurs 7–9…

      • samarbetar i nätbaserade interaktionssituationer och medverkar för egen del till en positiv kommunikativ atmosfär i mediemiljöer. Eleven förstår betydelsen av dialog, alltså lyssnandet och samtalet, i kommunikation.
      • identifierar okonstruktiva kommunikativa fenomen i sociala medier, så som troll, provocering och flamebaits och vet hur man ska reagera när man möter dessa.
      • ingriper aktivt i kommunikativa missförhållanden som hen möter i mediemiljöer, så som mobbning, osakliga kommentarer eller inlägg, genom att anmäla dessa och visa empati mot den som blivit fel behandlad.
      • kan kommunicera i mediemiljöer enligt situation, till exempel genom allmänt språkbruk eller genom att använda talspråk på ett ändamålsenligt sätt.
      • strävar efter att stärka sin kommunikativa självbild: kan berätta om sina mål som kommunikatör samt beskriva verktyg att uppnå dessa med.
      • kan ge konstruktiv respons åt andra för att utveckla kommunikationen.

    Andra beskrivningar av medieläskunnighet

    Andra kunskapsområden