Datalogiskt tänkande
På den här sidan kan du läsa om huvudområdet Datalogiskt tänkande, och delområden som huvudområdet består av. Beskrivningarna börjar med småbarnspedagogiken och fortsätter genom förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen.
Sivun sisältö
Logiskt tänkande och informationshantering
Inom småbarnspedagogiken
- planeras lärmiljöerna så att barnen i sina lekar kan öva på den typ av tänkande som behövs för programmering: klassificering, jämförelser och ordnande. Man observerar också regelbundenheter och upprepningar tillsammans med barnen.
Inom förskoleundervisningen
- testar och producerar man lekfullt tillsammans med barnen funktioner som upprepas regelbundet, såsom rytmisering. Dessutom funderar man över förhållanden mellan orsak och verkan. Tillsammans sätter man ord på och förklarar de val som gjorts.
- handleds barnen i att klassificera, jämföra och ordna företeelser enligt specifika grunder, såsom form, storlek eller färg.
Eleven i årskurs 1–2…
- kan ordna och jämföra saker utifrån olika villkor, såsom liknande form. Eleven kan identifiera logiska operationer såsom ”ja”, ”eller”, ”nej”.
- kan berätta om sina val och observationer verbalt med hjälp av begrepp och konkreta verktyg.
Eleven i årskurs 3–6…
- kan ordna, jämföra och presentera information med hjälp av begrepp och symboler som relaterar till teknologi.
- kan uppfatta samband mellan olika helheter. Dessutom kan eleven hitta och beskriva orsakssammanhang mellan olika saker.
Eleven i årskurs 7–9…
- kan behandla olika former av information, använda olika notationssätt i behandlingen samt genomföra logiska operationer med informationen.
- använder algoritmiskt tänkande i undersökningar inom olika läroämnen och projekt samt för att ta fram och presentera information.
Problemlösning och modellering
Inom småbarnspedagogiken
- uppmuntras barnen att förundras över och ställa frågor om fenomen och företeelser i miljön samt hitta svar och lösningar på dem. Man namnger och förklarar fenomenen tillsammans.
Inom förskoleundervisningen
- uppmuntras barnen att utforska och strukturera fenomen i vardagen samt fundera över frågor kring dem. Man övar tillsammans med barnen på att beskriva och förklara observationer samt söka och testa egna lösningar.
Eleven i årskurs 1–2…
- kan dela in ett problem som anknyter till ett bekant vardagsfenomen i delar samt söka och testa olika alternativ för att lösa det. Eleven kan berätta om sina lösningar.
Eleven i årskurs 3–6…
- kan använda olika metoder och lösningsmodeller för att lösa problem, och provar också på att själv skapa dem.
- kan bedöma lösningar med hjälp av ett kriterium såsom funktionsduglighet, läsbarhet eller effektivitet.
Eleven i årskurs 7–9…
- kan analysera problem och bedöma möjliga lösningar utifrån olika kriterier, samt visualiserar problem och lösningar med hjälp av generaliseringar och diagram.
- använder algoritmiskt tänkande i problemlösningen som relaterar till olika läroämnen och projekt.
Verksamhet, begrepp och grundläggande strukturer inom programmering
Inom småbarnspedagogiken
- lär man sig att följa instruktioner genom lek eller aktivitetsbaserade övningar. Instruktionerna kan vara kroppsliga, visuella, verbala eller ljudbaserade.
Inom förskoleundervisningen
- bekantar man sig med begreppet algoritm genom att undersöka olika slags instruktioner samt genom att ge och följa instruktioner i olika former.
Eleven i årskurs 1–2…
- kan utarbeta stegvisa instruktioner med hjälp av enkla kommandon och upprepningar. Eleven identifierar fel som anvisningarna ger upphov till och testar lösningar för att åtgärda dem.
Eleven i årskurs 3–6…
- kan utarbeta exakta och detaljerade instruktioner med hjälp av upprepnings- och villkorsstrukturer. Eleven letar efter och åtgärdar fel i instruktionerna och programkoden.
Eleven i årskurs 7–9…
- vet hur olika programmeringsstrukturer, såsom sekventiella, upprepade och villkorliga funktioner och variabler, fungerar. Eleven kan designa ett program med hjälp av dessa.
- kan tolka ett textbaserat programmeringsspråk och identifiera olika strukturer i en programkod som skapats med språket.