Gå till innehållet

Sivun sisältö

    Filtrera listning

    Logiskt tänkande och informationshantering

    Inom småbarnspedagogiken

    • lärmiljöerna planeras så att barnen i sina lekar kan öva på den typ av tänkande som behövs för programmering: klassificering, jämförelser och ordnande. Man observerar också regelbundenheter och upprepningar tillsammans med barnen.

    Inom förskoleundervisningen

    • barnen handleds i att klassificera, jämföra och ordna företeelser enligt specifika grunder. Man testar och producerar lekfullt regelbundna och upprepade strukturer tillsammans med barnen, samt funderar över förhållanden mellan orsak och verkan. Tillsammans sätter man ord på och förklarar de val som gjorts.

    Eleven i årskurs 1–2…

    • ordnar och jämför olika saker utifrån olika villkor, identifierar regelbundenheter och återkommande mönster samt gör observationer om förhållanden mellan orsak och verkan. Eleven berättar om sina val och observationer med hjälp av begrepp och konkreta verktyg.

    Eleven i årskurs 3–6…

    • ordnar, jämför och presenterar information med hjälp av begrepp och symboler. Eleven uppfattar helheter och hittar och beskriver samband mellan olika företeelser samt förhållanden mellan orsak och verkan.

    Eleven i årskurs 7–9…

    • behandlar information som ingår i olika generaliseringar, använder olika notationssätt och genomför logiska operationer med olika typer av information.

    Problemlösning och modellering

    Inom småbarnspedagogiken

    • barnen uppmuntras att förundras över och ställa frågor om fenomen och företeelser i miljön samt hitta svar och lösningar på dem. Man namnger och förklarar fenomenen tillsammans.

    Inom förskoleundervisningen

    • barnen uppmuntras att utforska och strukturera fenomen i vardagen samt fundera över frågor kring dem. Man övar tillsammans med barnen på att beskriva och förklara observationer samt söka och testa egna lösningar.

    Eleven i årskurs 1–2…

    • delar in ett problem som anknyter till ett bekant vardagsfenomen i delar samt söker och testar olika alternativ för att lösa det. Eleven kan berätta om sina lösningar.

    Eleven i årskurs 3–6…

    • använder olika metoder och lösningsmodeller för att lösa problem, och provar också på att själv skapa dem. Eleven bedömer lösningar med hjälp av kriterier såsom funktionsduglighet, läsbarhet eller effektivitet.

    Eleven i årskurs 7–9…

    • analyserar problem och bedömer möjliga lösningar utifrån olika kriterier, samt visualiserar problem och lösningar med hjälp av generaliseringar och diagram.

    Begrepp och grundläggande strukturer inom programmering

    Inom småbarnspedagogiken

    • man lär sig att följa instruktioner genom lek eller aktivitetsbaserade övningar. Instruktionerna kan vara kroppsliga, visuella, verbala eller ljudbaserade.

    Inom förskoleundervisningen

    • man bekantar sig med begreppet algoritm genom att undersöka olika slags instruktioner samt genom att ge och följa instruktioner i olika former.

    Eleven i årskurs 1–2…

    • utarbetar stegvisa instruktioner med hjälp av enkla kommandon och upprepningar. Eleven identifierar fel som anvisningarna ger upphov till och testar lösningar för att åtgärda dem.

    Eleven i årskurs 3–6…

    • utarbetar exakta och detaljerade instruktioner med hjälp av upprepnings- och villkorsstrukturer. Eleven letar efter och åtgärdar fel i instruktionerna.

    Eleven i årskurs 7–9…

    • förstår betydelsen av en algoritm och kan planera ett program där man på ett ändamålsenligt sätt använder grundläggande programmeringsstrukturer, såsom sekventiella, upprepade och villkorliga funktioner.

    Praktiska färdigheter

    Inom småbarnspedagogiken

    • barnen handleds att själva tänka ut och prova på nya sätt att agera och röra sig i bekanta lekar och vardagliga situationer.

    Inom förskoleundervisningen

    • man bekantar sig med programmering genom att lekfullt prova på. Man ger och testar tillsammans instruktioner i olika former. I mån av möjlighet testar man också att ge kommandon med någon programmerbar apparat eller applikation.

    Eleven i årskurs 1–2…

    • utarbetar lekfulla instruktioner, med vilka hen styr en annan elev, en programmerbar apparat eller en enskild gestalt i en applikation eller webbuppgift.

    Eleven i årskurs 3–6…

    • utarbetar och testar instruktioner utan apparater samt styr programmerbara apparaters funktion med hjälp av algoritmer. Eleven använder en grafisk programmeringsmiljö och kan skapa ett eget program i den.

    Eleven i årskurs 7–9…

    • programmerar program i olika miljöer samt kan grunderna i ett textbaserat programmeringsspråk och kan tolka programkoder som gjorts med det.

    Andra beskrivningar av programmeringskunnande

    Övriga kunskapsområden