Programmerade miljöer och verksamhet i dem
På den här sidan kan du läsa om huvudområdet Programmerade miljöer och verksamhet i dem, och delområden som huvudområdet består av. Beskrivningarna börjar med småbarnspedagogiken och fortsätter genom förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen.
Sivun sisältö
Programmerad teknik inom olika områden i livet
Inom småbarnspedagogiken
- observerar man teknikens roll i vardagslivet tillsammans med barnen. Man namnger digitala apparater i närmiljön och tar reda på hur de fungerar. Man funderar på vilken hjälp eller nytta människor har av apparater och digitala tjänster.
Inom förskoleundervisningen
- handleder man barnen att identifiera och namnge föremål, apparater och digitala tjänster som styrs av datorer i vardagsmiljön. Man funderar och undersöker tillsammans vad de gör och varför.
Eleven i årskurs 1–2…
- kan identifiera och namnge datorstyrda apparater och tjänster i sin egen upplevelsevärld samt bekantar sig med robotik. Eleven kan beskriva apparaters användningsändamål och funktionsprinciper.
Eleven i årskurs 3–6…
- kan observera närvaron av programmerade element, såsom robotik och artificiell intelligens, i det omgivande samhället.
- kan berätta om sätt att använda tekniska tillämpningar och om deras funktionsprinciper samt beskriva deras betydelse i sitt eget liv.
Eleven i årskurs 7–9…
- känner till programmerade element i det omgivande samhället, såsom algoritmer, automatisering, robotik och artificiell intelligens. Eleven förstår deras funktionslogik och tillämpningen av dem inom olika områden i livet.
Den programmerade teknikens effekter i vardagen
Inom småbarnspedagogiken
- utforskar man tillsammans med barnen hur man med teknikens hjälp kan följa vad människor gör. Man letar efter praktiska exempel i den egna närmiljön, såsom rörelsedetektorer, kartapplikationer, barns närvarotaggar, streckkodsläsare eller QR-koder. Man funderar på hur apparater eller system samlar in information om vad folk gör.
Inom förskoleundervisningen
- funderar man tillsammans med barnen på varför olika apparater och applikationer samlar in information om vad människor gör. Man diskuterar också medieinnehåll som barnen känner till och de miljöer där de följer detta innehåll. Man funderar tillsammans på hur exempelvis strömningstjänster rekommenderar innehåll för användarna.
Eleven i årskurs 1–2…
- funderar på hurdan information om hens eget agerande som samlas in i digitala miljöer och vilket samband programmeringen har till insamlingen av information.
- förstår att den information som samlas in sparas, och kan ge åtminstone ett exempel på vad information som samlas in om hen kan användas till.
Eleven i årskurs 3–6…
- kan ge exempel på riktat digitalt innehåll och hur det riktas. Eleven funderar på sitt eget agerande och hur information som samlas in om det används i digitala miljöer.
Eleven i årskurs 7–9…
- kan berätta hur digitala tjänster personanpassas och reklam riktas till användaren. Eleven funderar på vilken betydelse information som samlas in i digitala tjänster och programmering har för den egna verksamheten.
- funderar på den programmerade teknologins hälsomässiga, sociala, politiska, konstnärliga och praktiska möjligheter samt risker och etiska synpunkter.